Kvinnor som lever med våldsamma män riskerar att drabbas hårt av coronakrisen. Isolering och ekonomisk kris kan trigga våldet – i Kina kommer rapporter om en tredubbling av våld i nära relation.
– Det första jag tänkte på vad som kommer hända med svenska kvinnor som är utsatta för våld i hemmet, säger Izabelle Åman, 32, som själv berättar att hon varit utsatt.
VeckoRevyn granskar nu tillsammans med Expressen den dolda risken med coronasmittan. Mer
I takt med att coronoviruset sprids så har ansvariga myndigheter och regeringen uppmanat människor att vidta en rad åtgärder. Förutom att tvätta händerna ofta och hålla sig hemma om man är sjuk, har evenemang med fler än 500 deltagare förbjudits och under måndagen manade Folkhälsomyndigheten de som kan att arbeta hemifrån.
Målet är att sakta ner smittspridningen för att skydda de som riskerar att bli svårt sjuka. Uppmaningarna och rekommendationerna har slagit hårt mot ekonomin och vi ser rekordstora varsel annonseras, samtidigt som många småföretagare riskerar att helt behöva lägga ner sin verksamhet. Vilka konsekvenser kan det, tillsammans med den sociala isoleringen, få? För en viss grupp kvinnor kan resultatet bli förödande.
Det handlar om de som lever i relationer där de utsätts för våld. Från Kina kommer rapporter om att våld i nära relation tredubblades under februari, i samband med att städer sattes i karantän. Enligt den kinesiska tidningen Sixth Tone har 90 procent av fallen som rör våld i hemmet under januari och februari gått att koppla direkt till coronaviruset.
Man tror att rädsla och oro för smittan samt den ekonomiska krisen som uppstått är avgörande faktorer. I Sverige har vi aldrig tidigare befunnit oss i ett liknande läge, vilket gör att kunskap saknas. Forskningen på området är näst intill obefintlig och av allt att döma verkar det i dagsläget inte finnas konkreta strategier för att hantera situationen.
Izabelle Åman, 32, är en av alla kvinnor som berättar att hon blivit utsatt för våld av en partner. Isolering i hemmet var en av strategierna Izabelles ex använde för att skada henne extra mycket, både psykiskt och fysiskt. Den situationen kunde i hennes fall uppstå eftersom varken hon eller pojkvännen hade någon sysselsättning.
– När jag hörde om karantän för sjuka och att folk uppmanades att arbeta hemma var det första jag tänkte på vad som kommer hända med svenska kvinnor som är utsatta för våld i hemmet. De sitter just nu fast med sina förövare, och många barn riskerar att bevittna ännu mer våld om de är hemma från skolan, säger Izabelle Åman.
När hon själv var isolerad i sin lägenhet med sin dåvarande pojkvän fanns ingen som helst ventil mot omvärlden. Plötsligt skulle alla telefonsamtal spelas upp på högtalare och våldet blev allt grövre, eftersom ingen ändå kunde se skadorna.
– Jag tror inte att ansvariga myndigheter och politiker haft med det här i beräkningen när de fattat beslut. Att inte ha en arbetsplats att gå till kan vara skillnaden mellan liv och död, säger Izabelle Åman.
Milla Leskinen är psykolog och arbetar på Wemind psykiatri, där hon ansvarar för mottagningens arbete med just våld i nära relationer. Hon ser en risk för att våldet ska öka, och en rad problem som kan uppstå kopplat till spridningen av viruset. Det första är det faktum att vi uppmanas att hålla oss i hemmet.
– För våldsutsatta kvinnor är hemmet den absolut farligaste platsen. När man lever med en förövare är det farligt att vara isolerad.
Ett annat problem är den minskade tillgången till stöd inom exempelvis sjukvården.
– De här kvinnorna skulle behöva uppsöka sjukhus och få sina skador bedömda och dokumenterade. Men vad händer när man kommer dit och akuten är överbelamrad med coronasjuka patienter?
Dessutom, menar hon, söker sig många våldsutsatta kvinnor till vården för att få hjälp med sådant som inte är direkt relaterat till de skador som uppstår i samband med en misshandel.
Det kan handla om sömnsvårigheter, stress och magbesvär som ofta är biverkningarna av en våldsam relation. Även dessa problem blir svårare att söka och få vård för i en tid av extremt pressad sjukvård.
– Sjukvården, som redan är dålig på att fånga upp dessa kvinnor, kommer gissningsvis ha ännu mindre möjligheter att göra det.
Jenny Westerstrand, ordförande för Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige (Roks), håller med Milla Leskinen. Hon poängterar också att de redan många och svåra barriärer som hindrar kvinnor från att i dag söka hjälp och anmäla sina förövare kan bli ännu svårare i tider som dessa.
– När man vet att sjukhusen och polisen är överbelastade drar man sig ännu mer från att söka hjälp. Man prioriterar bort sig själv, helt enkelt, säger Westender och uppmanar samtidigt utsatta kvinnor att kontakta en kvinnojour som kan hjälpa dem vidare i kontakten med exempelvis sjukvården och polisen.
Den ekonomiska aspekten är också i allra högsta grad relevant när man tittar på våld i nära relationer. I en stor amerikansk studie från 2016 där man tittat på hur våldet såg ut under börskraschen och efterföljande lågkonjunktur under 2000-talets första decennium, slår man fast att det finns en korrelation mellan mäns våld mot kvinnor och ekonomisk kris.
Man såg också att våldet inte bara ökade när männen själva drabbades ekonomiskt, utan att osäkerhet och stress kring den ekonomiska situationen i stort och det faktum att arbetslösheten ökade i hela samhället också var utlösande faktorer.
Psykologen Milla Leskinen lyfter fram den ekonomiska krisen som en farlig aspekt. Våld i nära relationer finns i dag i alla samhällsklasser, säger Milla Leskinen, men man vet också att det inom det dödliga våldet mot kvinnor finns en överrepresentation av män som står långt från arbetsmarknaden, har missbruksproblem och lider av psykisk ohälsa.
– Det är inte omöjligt att tänka sig att de grupperna ökar i sviterna av coronakrisen, och att våld i nära relationer och i förlängningen det dödliga våldet därför potentiellt skulle kunna öka, säger Milla Leskinen.
Milla Leskinens resonemang bekräftas i ett flerårigt forskningsprojekt som gjorts av Kriminalvården. Där har man tittat på vad som triggar män som dömts för våld i nära relation och/eller sexualbrott och slagit fast att större livshändelser kan vara en bakomliggande orsak, till det räknas till exempel att få sparken eller vräkas. Kriminalvården skriver att ”resultaten visar att en potent trigger som var gemensam för bägge klientgrupperna var att en större levnadshändelse inträffat.”
Jenny Westerstrand, ordförande för Roks, varnar också för att det ekonomiska våldet i relationer kan öka när ekonomin går dåligt. Om kvinnor dessutom själva förlorar arbete och på så sätt får en mer begränsad ekonomi, riskerar de att bli fast i våldet.
– Vi vet redan nu att kvinnor som lever fattiga är väldigt utsatta. De har svårt att ta sig ifrån sin förövare och känner ofta väldig skuld och skam. Problemet kan öka i takt med det blir fler varsel och börsen kraschar. Vi är väldigt oroliga, säger Westerstrand.
Roks själva har ingen data eller analysmaterial på hur epidemier och ekonomiska kriser påverkar våld i nära relationer. Både de själva och samhället i stort saknar viktig kunskap om det här, menar Westerstrand.
– Det här känns som en helt oadresserad fråga. Jag skulle verkligen vilja att ansvariga politiker och myndigheter i tider som dessa åtminstone börjar föra en diskussion om den här problematiken, säger hon.
Psykolog Milla Leskinen lyfter fram vikten av vårt medmänskliga ansvar. Det är just nu extra viktigt att vi, trots att många av oss är hemma mycket och lever i en typ av bubbla, är uppmärksamma på bråk hos grannar och hur våra vänner mår.
– Jag hoppas vi kan se tillbaka på det här som en tid då vi vågade ingripa, vågade ringa polisen och vågade fråga folk hur de mår. Det är viktigare än någonsin att vår värld inte krymper nu, utan att vi alla tar gemensamt ansvar och visar solidaritet.
Polisen Linda Törngren, gruppchef för utredningsgruppen för våld i nära relationer i Stockholm syd samt en del av Initiativ gryning, säger att även polisen ser risker med den sociala isolering som just nu pågår.
– Vi befarar att det kan komma att ske en ökning av brott i nära relationer. Än så länge har vi dock inte kunnat konstatera en ökning, eftersom det har gått för kort tid.
Hon menar att den ekonomiska kris vi nu ser kan leda till att bråk och diskussioner i hemmet ökar, vilket polisen har sett kan resultera i ökat i våld i de hushåll där problematiken redan finns.
Hur har ni förberett er för en eventuell ökning av antalet brott i nära relationer?
– Polisen har stor vana att arbeta vid extraordinära händelser och det har gått ut riktlinjer till all personal om hur vi ska hantera pågående situationen, säger Linda Törngren.
Men informationen som skickats ut är allmän, och gäller inte specifikt insatser och beredskap för en ökning av våld mot kvinnor. Däremot, menar Linda Törngren, finns det en beredskap och möjlighet att öka resurserna för den här typen av brott om det skulle behövas.
– Än så länge är svårt att dra slutsatser kring om och hur coronaviruset kan leda till ökning av brott. Vi kommer att fortsätta som vanligt, och polisen kommer fortsatt ha resurser att kunna åka ut på larm om våld i hemmet och sköta utredningarna, säger Linda Törngren, men berättar också att det kan uppstå en del utredningstekniska problem i samband med att fler håller sig hemma.
– Vi kan redan nu se att det är svårare för oss att kontakta utsatta i och med att förövaren befinner sig i hemmet en större del av dagen. Det kan också vara svårt för kvinnor att ta sig till planerade förhör. Dels för att förövaren är hemma, men också för att många barn som annars är i skola eller förskola hålls hemma just nu.
Det kan även uppstå problem i de fall där barn är målsägande i utredningar som rör våld i hemmet.
– Vi brukar träffa barnen och hålla förhör när de är i skolan, utan föräldrars vetskap. Om barn hålls hemma eller skolor stängs uppstår stora problem för oss att kommunicera med dem, säger Linda Törngren och poängterar också att de isolerande åtgärder som nu tas också riskerar att göra fler barn till offer eller vittnen till våld.
Veckorevyn/Expressen har sökt justitieminister Morgan Johansson och socialminister Lena Hallengren.
Är du eller någon du känner utsatt för våld i en nära relation? Just nu har flera kvinnojourer utökade öppettider för sina telefonlinjer och chattar. Här kan du få hjälp:
Kvinnofridslinjen: 020 50 50 50
Brottsofferjouren: 0200 21 20 19
Terrafem (andra språk än svenska) 020 52 10 10
tjejjouren.se – chatt
ungarelationer.se – anonym chatt för dig under 20 år
roks.se – hitta en jour nära dig
unizon.se – hitta en jour nära dig
