8 gånger Eurovision har blivit politiskt

Det stormar om årets Eurovision Song Contest. Svenska artister har protesterat, länder har hotat med att hoppa av. Anledningen? Israels medverkan i tävlingen. EBU, som arrangerar tävlingen som i år hålls i Malmö, ser däremot inga problem med landets Eurovision-deltagande och hänvisar till att musiktävlingen ska förbli ett icke-politiskt evenemang. 

Men trots att arrangörerna vill att ESC ska stå över politiken är det långt ifrån sant i praktiken. Faktum är att tävlingen växte fram ur en politisk kontext, med hopp om att – med hjälp av musik – ena Europa efter år av blodiga strider. Sedan dess har tävlingen flera gånger använts som en plattform för att uttrycka politiska åsikter, för att visa en ståndpunkt eller för att protestera mot orättvisor. Vi har samlat några exempel.

1. Ryssland portades efter invasionen av Ukraina

Turin, 2022. Ryssland portades från Eurovision efter invasionen av Ukraina. “EBU och styrelsen kommer fortsätta att hävda och försöka värna evenemanget som opolitiskt. Men det finns gränser”, sa Sveriges Radios VD och EBU-styrelseledamoten Cilla Benkö till SVT. Att låta Ryssland medverka skulle “äventyra tävlingens rykte”. 

SVT:s VD Hanna Stjärne välkomnade beslutet: “Ryssland kan omöjligen stå på scenen på Eurovision när de invaderat ett annat land”. 

2. Madonnas flaggkupp i Israel 

2019, Tel Aviv. När Israel agerade värdland för Eurovision för ett par år sedan bokades Madonna som mellanakt, något arrangörerna kanske ångrar. Hon avslutade nämligen sitt nummer med att kuppa in både den israeliska och palestinska flaggan på ryggen på två av sina dansare, samtidigt som de höll om varandra. För detta stämde det israeliska tv-bolaget KAN, som var de som producerade programmet, Madonna på 3,7 miljoner kronor.

Tidigare under ESC-veckan sa Madonna att hon “aldrig kommer sluta tala om brott mot mänskliga rättigheter – oavsett var i världen de äger rum”.

3. Island och de palestinska banderollerna

2019, Tel Aviv. Inför Eurovision i Israel skrevs protestlistor mot att landet skulle få arrangera tävlingen. Några som skrev under var musikgruppen Hatari, som samma år tävlade för Islands räkning. Under en presskonferens på plats i Tel Aviv sa de att de hoppas att ockupationen ska hävas, och under finalkvällen höll de upp palestinska flaggor i bild. De klipptes snabbt bort och Hatari blev varnade av EBU:s högsta ansvariga chef.

4. Ukrainas politiska comeback

Stockholm, 2016. Efter ett års uppehåll från tävlingen på grund av krig och politiska oroligheter, gjorde Ukraina comeback och vann med låten “1944”. Den handlade om de sovjetiska deportationerna från Krim under andra världskriget. Men Ryssland, som fortfarande deltog i Eurovision på den tiden, menade att låten var politiskt laddad – och ett tydligt ställningstagande i konflikten mellan länderna. 

Inför tävlingen berättade Jamala, som skrev och framförde bidraget, att det är självklart att folk förknippar låten med den nuvarande annekteringen av Krim och att det finns en sorg på Krim likt den som fanns 1944. ”Det pågår så mycket skit i den här världen och allt handlar inte bara om att ha kul eller om kärlek”, säger hon till SVT. 

5. Europa slöt upp bakom Conchita Wurst

Köpenhamn, 2014. Med bidraget “Rise like a Phoenix” tog Conchita Wurst Eurovision-publiken med storm. Men vägen till vinsten var inte spikrak. Flera länder protesterade mot den österrikiska dragstjärnans medverkan – över 15 000 personer från Armenien, Ryssland och Belarus skrev på en namninsamling men en önskan om att ESC-sändningen skulle stoppas. Aram MP3, som tävlade för Armenien det året, sa i en intervju att det “inte var naturligt att leva som Conchita” och att “hon får bestämma sig om hon vill vara man eller kvinna”. 

Men Europa slöt upp bakom Conchita Wurst som plockade vann hela tävlingen, och än idag är hennes bidrag kultförklarat i ESC-sammanhang. 

6. Ryssland buades ut av publiken

Köpenhamn, 2014. Rysslands antigaylagar i kombination med invasionen av Ukraina och annekteringen av Krim-halvön blev för mycket för Eurovision-publiken i Köpenhamn. På plats visade de sin tydliga ståndpunkt genom att bua ut landets bidrag  – så till den grad att EBU valde att lägga på förinspelade applåder när de ryska artisterna framträdde i finalen. 

Året efter hände samma sak i Wien – publiken buade varje gång Ryssland fick poäng. Men trots att arrangörerna lovat att inte lägga på förinspelade applåder den gången, hörde tv-publiken bara jubel. Detta ska ha berott på att EBU installerat en särskild ljuddämpande teknik för att minska risken för att burop skulle höras i sändningen.

7. Finska protesten för samkönade äktenskap

Malmö, 2013. Senaste gången Malmö arrangerade tävlingen kuppade Krista Siegfried, som tävlade för Finland, finalen genom att kyssa sin kvinnliga dansare. Bidraget hette ”Marry me” och artisten bar en brudklänning. Det hela var en protest mot Finlands dåvarande förbud mot samkönade äktenskap. Fyra år senare blev det lagligt för samkönade par att gifta sig i landet.

8. Georgiens bojkott

Moskva, 2009. När Ryssland arrangerade tävlingen ville Georgien skicka ett bidrag som hette ”We don´t wanna Put In”, en låt som innehöll flera pikar till Vladimir Putin. Men ESC valde att stoppa bidraget, då de ansåg att det var alldeles för politiskt. Detta ledde i sin tur till att Georgien bojkottade tävlingen helt och hållet.