Linnéa Claeson: "Jag tror på en klokare, snällare och modigare värld"

VeckoRevyns gästredaktör Linnéa Claeson berättar om vad feminism betyder för henne, var hennes motståndskraft kommer ifrån och om att gå till riksdagen med enhörningsskal på mobilen. Mer

När Linnéa Claeson, 26, ska berätta vad hon tänker på när hon hör ordet feminism är hon glasklar.

– Systerskap, jämställdhet, överlevnad, självklarhet.

Varför är feminism viktigt för dig?

– Jag tror på en klokare, snällare och modigare värld, och jag vet att den är möjlig. För mig är det självklart att spendera min tid med att försöka skapa den världen, och jag gör det genom feminism.

Linnéa har under de senaste åren synts mycket i media, särskilt i samband med olika feministiska frågor.

– Jag har engagerat mig i feminismen länge, men på olika sätt. Jag tycker att det är feministiskt att stärka sin egen självkänsla, det har jag ju gjort sedan tonåren. Och att backa mina vänner har jag gjort sedan jag var ung. Men att vara mer engagerad i feminismen på ett strukturellt sätt började jag med när jag var runt 20 år.

Hur kom det sig?

– Det var av en slump. Åsikterna har jag haft länge, och med tiden har kunskapen och engagemanget växt. Jag ville prata mer om de här frågorna så jag började där jag stod, vilket var i sexuella trakasserier på internet. Jag ville prata om ett ämne vi inte pratade om och därför skapade jag instakontot Assholesonline, för att skriva om feministiska frågor med fokus på jämställdhet och sexuellt våld.

Hur har det varit att ha kontot?

– Roligt, när jag startade kontot kändes det som att jag vände maktlösheten jag kan känna som kvinna. Det fanns en maktlöshet i att jag hela tiden var tvungen att förhålla mig till mäns hot och våld. Instakontot fick mig att känna kraft, att jag var stark och agerade på något som inte är okej. Sedan har det också många gånger varit fruktansvärt. Jag har fått utstå trakasserier, mordhot och våldtäktshot. Det har kostat mycket. Men det har varit värt det!

Ja, du får väldigt mycket hat för Assholesonline, tar du åt dig av det någon gång?

– Ibland gör jag det. Jag kan bli skitledsen, arg, rädd. Medan jag andra dagar inte tar åt mig alls. Jag är inte lika mottaglig för hat alla dagar.

Hur menar du?

– Det är nog en mänsklig faktor. Om jag är ensam, har mensvärk, spelat en dålig handbollsmatch eller är stressad så kan det vara jättejobbigt att få ett våldtäktshot. Andra dagar kan jag få samma hot, men då kan jag känna ”jag skiter i dig, jag ska ut och käka glass i solen”.

En gång skickade jag vidare en mans penisbilder och sexuella trakasserier till alla som skrivit grattis på hans Facebook-vägg

Hur många meddelanden får du i veckan ungefär?

– Oj, det är väldigt olika. Om det pågår ett drev mot mig, att någon hängt ut mig eller skrivit något, kan jag få 500 meddelanden per dag. En vanlig vecka är det mellan 50 och 100 meddelanden.

Jag frågar Linnéa om hon någonsin funderat på att stänga ner instakontot, men hon skakar snabbt på huvudet och säger bestämt:

– Aldrig. Jag tänker inte backa, det är för viktiga frågor för att ge upp. Nästa generation förtjänar att vi slåss för jämlikhet. Det är vårt ansvar.

Vilken uthängning är du mest stolt över?

– Jag hänger ju inte riktigt ut dem, alla män är anonyma. Jag hänger bara ut våra konversationer. Att jag inte publicerar deras namn och bild beror på att jag vill visa att det finns ett strukturellt problem med kvinnohat i samhället. Om jag visar namn kommer det bara bli fokus på den enskilda individen. Men, för att svara på frågan. Jag kanske inte skulle säga att jag är stolt, men jag har gjort väldigt mycket roliga grejer. Postat deras penisbilder på deras Facebook-vägg, till exempel. En gång skickade jag vidare en mans penisbilder och sexuella trakasserier till alla som skrivit grattis på hans Facebook-vägg, säger Linnéa och skrattar till.

Det händer ju att du hör av dig till föräldrar och flickvän om vad en kille gjort, vad brukar du få för respons från dem?

– Vissa blir chockade och vill inte tro det, andra blir ledsna. Ibland blir de arga, vissa på honom och vissa på mig. Många är också tacksamma, flickvänner kan höra av sig och säga att det var skönt att jag sa till så de får veta att deras pojkvän är en douche.

Var får du ditt självförtroende från?

– Jag tror mycket kommer från att jag hållit fast vid min barnslighet. 99 procent av min vakna tid leker jag. Jag har regnbågsfärgat hår och går till regeringen med ett enhörningsskal på mobilen. I min barnslighet hittar jag min trygghet, det är ju den jag alltid varit, och får självförtroende från det. Tillsammans med en dos av att inte ta någon skit och att stå upp för det jag tror på, bygger det mitt självförtroende.

Den 9 september äger riksdagsvalet rum, för att bestämma vilka partier som kommer att sitta i regering de kommande fyra åren. Om Linnéa skulle ge alla partiledare ett råd är det att de skulle vara mer ärliga och ha mer empati. Men däremot är hon noga med att poängtera att partiledarna inte är så viktiga för henne.

– Jag bryr mig om vilka frågor partiet driver, inte vilket ansikte som sitter på affischerna. Jag vill veta vilka lagar partiet vill stifta, hur de ska förbättra situationen inom vården, hur de ska utreda och förebygga fler sexualbrott, vad de ska göra för att färre kvinnor ska bränna ut sig. Det är också viktigt att bilda sig en uppfattning om vilken grundläggande människosyn partierna har.

När började du intressera dig för politik?

– Jag har länge varit intresserad av rättigheter. Vad andra får och inte får göra mot mig och mina kompisar till exempel. Det är ju politik, men inte partipolitik. Jag är inte medlem i något parti, utan representerar mig och de frågor jag driver. Men jag följer politiken tätt och försöker påverka så mycket jag kan.

Skulle du vilja jobba med politik?

– Jag gör ju det på ett sätt, även om jag inte är medlem i något parti. Som det är nu har jag svårt att se att jag skulle vara det i framtiden med. Jag kommer fortsätta driva mina frågor, jämlikhet, medmänsklighet och civilkurage. Det är det jag brinner för och så länge jag lever kommer jag jobba för att de frågorna tas på allvar inom politiken.

”Jag har regnbågsfärgat hår och går till regeringen med ett enhörningsskal på mobilen”

Varifrån kommer din motståndskraft och viljan att påverka och förändra?

– Jag tror jag hittar motivation i känslan av att mitt arbete är en del i ett långt led av en kvinnorörelse och kvinnokamp. I 100-tals år har kvinnor burit en fackla och kämpat för att kvinnor och män ska ses som jämlika. Nu tar vår generation över facklan för att klättra uppåt på jämlikhetstrappan, och sedan ger vi den vidare till nästa generation. Det är stärkande och ett fantastiskt ansvar att vara en del av det. Att veta att vi är många som kämpar för det som är gott i den här världen.

Tror du att unga människor intresserar sig mer för politik idag än vad de gjorde för 15 år sedan?

– Det är en svår fråga. Men generellt tycker jag att unga är väldigt engagerade och har mycket att bidra med. En av våra främsta tillgångar som land är alla unga. Jag tycker att ledare ska bjuda in oss till bordet och inse att unga är experter på att vara just unga, just idag.

Hur tycker du att det politiska klimatet är idag?

– Jag tycker inte man kan skilja på det politiska klimatet och medieklimatet. De två hänger ihop. Det jag menar är att medierna fokuserar mycket mer på personer än vad de gör på sakfrågor. Media har ett ansvar att samspela, det är ju genom dem politikerna når ut. Vi har också debattformat som jag ibland kan tycka gör politiken en otjänst. Vissa saker behöver vi verkligen prata om, istället för att det ska bli en pajkastning politikerna emellan. Jag tycker politiker borde prata mer om vad de vill göra och hur de ska nå dit, istället för att prata om vad de andra partierna gör eller inte gör. Det skulle vara en fördel för det politiska debattklimatet, och jag tror det finns en efterfrågan för det.

Är du orolig över var politiken är på väg?

– Politiken och hur politikerna når ut håller på att förändras. Det behöver inte nödvändigtvis vara dåligt. Men jag tror inte politiken anpassat sig för det digitala samhället än. Hur information når ut, att felsteg sprids skitfort, alla tangentbords-tuffingar på Twitter som bara väntar på att någon ska säga något fel. Det är ett hårt klimat för politiker att befinna sig i, och jag tror det kommer krävas tid att anpassa sig.

Vad är ditt bästa tips för att bli mer insatt i politik, om man tycker att det är svårt?

– Läs partiprogrammen. Gå tillbaka till partiernas ideologier. Vad tror de på, vad står de för, hur ska de komma dit? Hitta ett parti vars ideologi överensstämmer med din, eller ligger nära. Läs på var de står i olika frågor inom partipolitiken. Det tar en stund, men det är viktigt. Jag läser alla partiprogram, även från de partier jag är vet att jag inte kommer rösta på. Det är värdefullt att veta vad partierna står för. Gör inte bara valkompasser och rösta efter det. Låt heller inte kommentarsfält, Facebook-länkar eller rubriker avgöra vilket parti du röstar på. Bilda din egen uppfattning. Ta den chansen, rättigheten och ansvaret du faktiskt har att lägga en röst på det du tror på. Många människor har kämpat länge och hårt för att du ska få rösta.

Foto Hannah Hedin Styling Annika Norman Hår och makeup Tove Dalsryd

Den 27 oktober är det dags för Sweden Fashion & Beauty Day, så peppigt! Läs mer och köp din biljett här redan idag.