IVO larmar: Personer som utför estetiska behandlingar saknar legitimation

Den 1 juli förra året kom en lagstiftning som reglerar vem som får och inte får utföra estetiska behandlingar, så som fillers, botox och kirurgiska ingrepp. Sedan dess har IVO, Inspektionen för vård och omsorg, dit man kan vända sig om man blivit felbehandlad av vården, haft fullt upp. Upplysningar om att oseriösa aktörer utför estetiska ingrepp har ökat med 265 procent sedan den nya lagen trädde i kraft. Kollar man på ökningen mellan 2020 och 2021 är den ännu större – hela 460 procent.

Fram till sommaren 2021 var skönhetsmarknaden relativt oreglerad. Det saknades tydliga riktlinjer om vem som fick utföra ingreppen, vilket i praktiken innebar att vem som helst fick injicera fillers i andras kroppar. Enligt den nya lagstiftningen får behandlingarna endast utföras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, men IVO larmar nu om att kunskapen hos många aktörer är oroväckande låg.

– Man öppnar ibland en djup avgrund av okunskap, man vet inte vad det betyder och vilka krav som ställs på att vara vårdgivare, säger Daniel Lilja som är ansvarig avdelningschef för estetiska behandlingar på IVO.

Upplysningarna till IVO handlar till stor del om att personal saknar kompetens. De senaste månaderna har myndigheten åtalsanmält 18 personer som utfört estetiska injektionsbehandlingar trots att de inte haft rätt medicinsk kunskap. I ett av fallen utgav personen sig för att vara läkare, trots att hen inte innehar svensk legitimation.

– Vi ser att många utger sig för att vara legitimerade, och att man utför ingreppen utan att ha någon legitimation.

I ett annat fall skickade en klinik inte en patients prover av hudförändringar på analys – något som kan ha lett till att patienten inte fått rätt behandling. Detta ledde i sin tur till att IVO uppmanade de som blivit behandlade på kliniken att uppsöka vårdcentralen.

Innan den ny lagen började gälla fanns ingen åldersgräns för injektionsbehandlingar, nu måste man vara 18 år för att få göra fillers och botox – men även här ser IVO att reglerna inte efterföljs.

– Det finns indikationer på att en del vänder sig till personer under 18 år, säger Daniel Lilja.

Ett sätt att spara pengar

Men enligt Daniel Lilja handlar det inte bara om okunskap hos klinikerna.

– Det finns de som har kunskapsluckor, men det finns också de som försöker använda billigare personal.

En legitimerad sjuksköterska kan kosta dubbelt så mycket som en olegitimerad och outbildad personal, och i slutändan är det patienten som får betala priset.

– Om man inte har kunskap brister man också i den basala hygienrutinen, hur man jobbar med handhygien, om man har mycket nagellack, om man har långa naglar och inte använder handskar. En rad olika punkter som för en hälso- och sjukvårdspersonal är ganska självklar.

– Görs det i hemmiljö, i en lokal som inte är avsedd för det här, då ska man dra öronen åt sig, fortsätter han.

Svårt att komma åt oseriösa aktörer

Efter att upplysningarna kommit in har IVO granskat 210 verksamheter som bedriver estetiska behandlingar. Men det är svårt att komma åt de oseriösa företagen. Många aktörer marknadsför sig på sociala medier helt utan att ha ett företag registrerat. I flera fall saknar dessa verksamheter en fast adress där behandlingar ges och går därför inte att inspektera.

Så får det inte gå till, enligt den nya lagstiftning. Den kräver nämligen att verksamheten anmäler sig till vårdgivarregistret, vilket är en regel som gett effekt enligt IVO. Flera månader innan lagen trädde i kraft ökade registreringarna markant. Det finns idag 1 381 utförare av estetiska behandlingar aktiva i registret, varav runt hälften registrerade sig under 2021 och 2022. Ett stort antal av de verksamheter som IVO tagit emot klagomål på finns inte registrerade. Det är därför viktigt att kontakta IVO om du som kund upplever att något inte är som det ska på kliniken du besökt.

– Vi är beroende av allmänheten för att få reda på att aktörerna finns, säger Daniel Lilja.

Tänk på det här innan du gör ett estetisk ingrepp

Med estetiska behandlingar menas alla de ingrepp och injektioner som görs för att förändra utseendet, utan att det finns en medicinsk orsak. Det kan vara både kirurgiska ingrepp, så som ögonlocksförminskning och fettsugning, men också injektioner så som fillers, PRP och botox. För att få göra ett ingrepp behöver du vara 18 år och det är viktigt att du bara söker dig till kliniker som har den kompetens som krävs. Här är några saker som kan vara bra att ha koll på innan man gör ett ingrepp.

1. Betänketid

För injektionsbehandlingar krävs två dagars betänketid, och för kirurgiska ingrepp krävs sju dagar. Det här är alltså inget som ska göras spontant, utan besluten behöver tänkas igenom. Detta ska stället som utför behandlingarna berätta för dig, och du bör få skriftlig information om just betänketiden.

– Det innebär att man som aktör inte är så angelägen, utan den enskilde ska få betänketid och kunna jämföra olika aktörer, säger Daniel Lilja.

2. Information om biverkningar

Du ska innan ingreppet få reda på vilka risker för komplikationer och biverkningar som kan uppkomma i samband med behandlingen, och en seriös verksamhet bör dessutom informera om eftervård och ge dig en kontaktperson på kliniken, dit du kan höra av dig om några komplikationer skulle uppstå.

3. Finns verksamheten i vårdgivarregistret?

Kolla med IVO om verksamheten finns i vårdgivarregistret! Det kan man göra via deras hemsida här. Enligt Daniel Lilja kan det vara högt tryck hos myndigheten, därför kan det dröja innan man får svar. Men med lite tålamod kan det vara värt det!

4. Vilken patientförsäkring har aktören?

Innan ingreppet ska du få en skriftlig checklista från kliniken och i den ska det framgå vilken patientförsäkring verksamheten har. Det kan vara bra för dig att veta om komplikationer skulle uppstå efter ingreppet.