Så farlig är DIN mat

SOCKER

Att man blir tjock av socker vet vi. Men vad kan hända utöver några extrakilon?
– Socker är den typ av kolhydrater som innehåller minst vitaminer och mineraler som vi behöver. Det är den sämsta sorten av så kallade tomma kalorier, säger läkaren Stefan Branth.
– Det är framför allt det vita raffinerade sockret som är farligt. För mycket socker och för lite motion leder till en viktuppgång och också till dagens allt mer vanliga problem, diabetes.
Socker i flytande form, till exempel läsk, är mest förrädiskt. Det triggar suget efter mer, trots att läsken, i sig själv, innehåller en halv måltids kalorier. 

 ”Socker i lagom mängd är inte farligt”
Socker är en väldigt snabb kolhydrat som fort går ut i blodet. Det gör att kroppen direkt blir pigg, men också fort trött och ropar efter mer. Detta kan också bidra till att du får humörsvängningar.
– Vi äter ofta socker utan att vi tänker på det. Ketchup, marmelad, sylt och kräm är stora sockerfällor, säger Bim Åkers, dietist. Hon tror dock inte att socker är farligt i lagom mängd, och Stefan håller med.
– Egentligen äter vi vuxna inte mer socker nu än vad vi gjort tidigare. Men vi rör oss mindre, säger han.
– Däremot har barnen börjat äta mer dolt socker, till exempel i sötade frukostflingor.

FÄRGÄMNEN

Något som diskuterades mycket tidigare, men i dag verkar bortglömt är färgämnen.
Är de farliga eller var det något som mammorna sa för att få barnen att sluta äta godis? Faktum är att 1999 bestämde EU att de kemiskt framställda azofärgämnena skulle ut i svenska butiker igen. De hade sedan länge varit förbjudna här.

”Var tidigare förbjudet i Sverige”
Tidigare i år kom en brittisk studie som visade att azofärgämnena gjorde barn hyperaktiva, men även detta har det tvistats om.
– Om och när vi väljer att laga mer mat hemma från färska och rena råvaror, gärna närproducerade, så minskar vi risken att få i oss färgämnen, transfetter, socker och annat onyttigt”, säger Bim Åkers.

FETT

Det går att dela in fett i tre delar: mättat, enkelomättat och fleromättat.
– Vi behöver de flesta sorters fett – i lagom mängd, men överlag äter vi för mycket mättat fett, säger Bim Åkers.
Transfett finns naturligt i animaliskt fett, men för att få rätt konsistens på vegetabiliska produkter framställs de också på industriellt vis. I innehållsförteckningar kallas det för ”delvis härdat fett”.
Transfett finns framför allt i snabbmat, godis, kex och konditorivaror. Forskningsrapporter har visat att om man äter fem gram om dagen ökar risken att få hjärt- och kärlsjukdomar med 25 procent. I Sverige äter vi i snitt två gram transfett om dagen, vilket är det rekommenderade intaget och relativt lite. Livsmedelsverket menar att vi därför snarare ska uppmärksamma det mättade fettet där folk överskrider gränserna för vad som är nyttigt.
Stefan Branth säger att det finns undersökningar som visar ett samband mellan transfetter och cancer, diabetes och allergier.
– Dra ner på farligt fett så mycket som möjligt. Jag har själv undvikit smörgåsmargarin i 15 år nu”, säger han men berättar också att många märken har tagit bort transfetterna efter de senaste årens uppmärksammanden.

SÖTNINGSMEDEL

Nej, egentligen blir man inte tjock av själva läsken. Men – när du dricker artificiellt sötad läsk tror hjärnan att det är socker och producerar mer insulin. Detta gör att du blir sugen på något – och då helst något onyttigt.
– Det finns studier som visar att en person som dricker lightläsk till måltiden blir hungrig fortare efteråt än en som drack vanlig läsk, säger Stefan Branth.
Men är sötningsmedel farligt?
– Aspartam har till exempel figurerat i studier där man påvisat ökad risk för hjärntumör, säger Bim Åkers och fortsätter:
– Andra har svarat att studien inte håller, att vi ska dricka kopiösa mängder läsk sötad med aspartam för att det möjligen ska vara sant.
Livsmedelsverket menar att aspartam är helt ofarligt i måttliga mängder. Men hur mycket är lagom? 2005 gjordes en italiensk studie på råttor. Det visade sig att framför allt honråttorna drabbades av leukemi, även av en relativt liten daglig dos aspartam. Trots detta kungjorde Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) förra året att du minst kan dricka fyra liter lightläsk om dagen, och svenska Livsmedelsverket instämmer. Livsmedelsverket säger på sin hemsida att ”det har använts i livsmedel under cirka 20 år utan att visa några negativa effekter”.
Detta tycker Stefan Branth låter märkligt.
– Jag är mycket tveksam till lightprodukter. Vi vet inte vad de ger för effekter än. Han menar att 20 år är en alldeles för kort tid för att man ska kunna avgöra sötningsmedlets konsekvenser.

Den här artikeln om hälsa och mat publicerades i VeckoRevyn nummer 24. Fler matnyttiga artiklar om hälsa hittar du i nya VeckoRevyn som finns ute i butik nu!