Därför blir du lyckligare av att vara snäll

Vässa armbågarna! Ensam är stark! Keep your eyes on the price! Vi lever i ett individualistiskt samhälle, där krav och mycket ansvar läggs på varje enskild person. Det målas upp en bild av att den som är starkast, mest driven och har vassast armbågar är den som kommer längst. Men stämmer det? Och mår vi verkligen så bra av att enbart fokusera på oss själva? Psykologen och författaren Katarina Blom, menar att vi – tvärtom – mår som bäst när vi hjälper varandra och när vi samarbetar.

– Det finns forskare som säger att hjärnan inte har förändrats på 40 000 år, att vi människor går runt med samma hjärna idag som vi gjorde då. Samarbete och gemenskap ligger i människans natur.

Många tolkade den berömde Charles Darwins forskning om evolution som att ”det naturliga urvalet” handlade om att den starkaste, snabbaste människan är den som klarar sig bäst. Men det är något av en misstolkning. Darwin skrev nämligen även mycket om sympati. ”Sympati ökar genom det naturliga urvalet; de samhällen som har flest sympatiska medlemmar blomstrar bäst och skapar flest avkommor”, skrev han i en bok. Alltså, den grupp människor som känner medkänsla för varandra är den grupp som kommer att klara sig längst. Och det här beteendet sitter i oss än idag.

– Vi har en medfödd beredskap att hjälpa andra. Det finns studier gjorda med små barn som inte ens kan prata men ändå försöker hjälpa försöksledaren i experimentet. Vi är designade att hjälpa varandra, eftersom vi har större chans att överleva när vi samarbetar, säger Katarina.

Blir vi lyckligare av att vara snälla mot andra? 

– Ja, det skulle jag säga. När man tittar på positiv psykologi eller lyckoforskning finns det vissa tydliga grejer som gör oss lyckligare. Motion är en sak som är jättebra. Men många forskare säger att om du bara ska välja en enda sak är det att vara snäll mot andra. Allt vi människor gör som stärker våra relationer till andra stärker också oss själva, vilket gör oss lyckligare.

När vi hjälper andra påminns vi om att vi är en del av någonting större.

I en studie frågade forskare ett hundratal personer vad de trodde man blev lyckligast av: att spendera pengar på sig själv eller på andra. Majoriteten var övertygad om att spendera pengar på sig själv skulle ge mest lycka. University of British Colombia testade detta i praktiken. 46 studenter fick antingen 200 eller 50 kronor att spendera innan dagen var slut. När man sedan mätte lyckonivåerna var de som hade spenderat pengar på andra personer betydligt lyckligare än de som hade lagt pengar på sig själva. Det var till och med så att de som hade lagt 50 kronor på andra var lyckligare än de som hade lagt 200 kronor på sig själva.

– När vi hjälper andra påminns vi om att vi är en del av någonting större och att vi har förmågan att bidra till en positiv förändring, säger Katarina.

Jag upplever att det pratas mycket om att man ska vara snäll mot sig själv. Blir vi lyckligare även av det? 

– Absolut! Det är lätt att tänka att man skulle bli lat eller skrytig om man började vara snäll mot sig själv, men studier visar precis tvärtom. Personer som är förlåtande och snälla mot sig själva har mindre behov av att hävda sig. De vet att de är bra precis som de är. De har också lättare att hantera motgångar och blir inte lika nedslagna av misslyckanden.

I boken som Katarina har skrivit tillsammans med Sara Hammarkrantz, Lycka på fullt allvar, tar de upp begreppet självmedkänsla. För att bli bättre på det nämns tre viktiga delar:

Vänlighet, att i stunder av misslyckande vara förstående och vänlig istället för sträng och kritisk. Döm inte dig själv hårdare än du dömer andra. Om en vän hade gjort samma sak skulle du inte säga att hen var dum i huvudet.

Mänsklighet, att uppfatta dina egna erfarenheter som en del av en större mänsklig upplevelse. Kom ihåg att negativa känslor som misslyckande inte är något bara du känner, utan är en del av att vara människa. Det är naturligt att uppleva de känslorna.

Mindfulness, att vara närvarande i nuet ger dig tid att uppfatta vad som verkligen händer. Du kan lägga märke till att du har jobbiga tankar och känslor utan att döma, trycka bort eller identifiera dig med dem.

Så vad är egentligen bäst, att vara snäll mot sig själv eller mot andra? 

– Det går att rikta vänlighet både inåt och utåt, så varför välja? Båda är välgörande och bra för oss! Men det är viktigt att utgå ifrån sig själv, och se vad just du behöver. Det pratas till exempel mycket om förlåtelse inom positiv psykologi, att de som har lätt att förlåta generellt är gladare än andra. Men någon som lever i en destruktiv relation mår inte alls bra av att vara förlåtande! Så utvärdera dig själv! Om du är för hård eller glömmer bort dig själv, behöver du kanske i första hand visa förståelse och vänlighet mot dig själv.

Hur kan vi öka vårt välmående genom att vara snälla mot andra?

– Fråga dig själv vad du blir glad av. Det är nämligen stor chans att andra också blir glada av det. Gör mer av sånt du vill att andra ska göra för dig. Du kan också bara bestämma dig för att vara slumpmässigt snällare i vardagen mot främlingar, något som även kallas Random acts of kindness.

De här goda gärningarna funkar bäst om de är genuina, berättar Katarina. Att till exempel hålla upp dörren för någon samtidigt som du kollar på mobilen och egentligen är stressad ger inte så mycket. Ett bra exempel är att du, nästa gång du ska fika, ger barristan en femtiolapp och säger att du bjuder nästa person på kaffe. Du mår bra av att ge, barristan blir glad och personen som får kaffe blir glad, och överraskad. Det är en trippelwin!

– Det kan låta som småsaker. Men ibland är det skönt att påminna sig om att du har möjlighet att påverka din närhet på ett positivt sätt.

Kan det finnas en risk att man blir för snäll? Att man upplevs som naiv? 

– Jag tror att allting blir bäst med måtta! Vi kan göra för mycket av vad som helst. Ta exempelvis träning som är bra i måttlig mängd men kan bli skadligt om vi tränar för mycket. Samma sak med snällhet, det är viktigt att träna på gränssättning och att testa och utvärdera – hur blev det nu, mådde jag bra? Behöver jag ge lite mer, eller snarare sätta gränser och prioritera mina egna behov oftare?

Övning: 5 goda gärningar 

Att göra goda gärningar för andra kallas Random acts of kindness. Helst ska de göras utan en förväntan på att få något tillbaka, inte ens ett tack. Välj ut fem av dessa förslag och genomför dem nästa vecka!

PS. Om det inte gör dig gladare så har du i alla fall garanterat gjort andra glada! 

•  Ge en bukett med vackra blommor till din granne.
•  Betala kaffet för personen som kommer efter dig på fiket.
•  Håll upp dörren för den som kommer efter dig.
•  Lämna blod.
•  Plocka ur diskmaskinen på jobbet.
•  Släpp någon före i kön i mataffären.
•  Hjälp någon att bära hem matkassarna.
•  Köp en lott till en okänd person.
•  Ge överdrivet mycket dricks på en liten nota.
•  Lyssna på någon som behöver prata ut.
•  Hjälp någon över gatan.
•  Köp glass till någon.
•  Ge ett par skor eller en värmande tröja till en hemlös.
•  Hjälp en vilsen turist.
•  Klipp någon annans gräsmatta.
•  Plocka upp skräp efter någon annan.