in

TRIS prisas för kampen mot hedersvåldet: “Starkare än förtrycket”

Tris
TRIS, Tjejers rätt i samhället, vinner Plan Internationals Flickapris 2025.

I SAMARBETE MED PLAN INTERNATIONAL. TRIS, Tjejers rätt i samhället, tilldelas Plan Internationals Flickapris 2025 för deras livsviktiga kamp mot hedersrelaterat våld och förtryck.

– Vi ser priset som ett erkännande av alla flickor som vi har mött genom åren, och ett kvitto på deras styrka och mod, säger Faten Elamiri. Mer

När Faten Elamiri var liten ville hon sälja majblommor. Alla andra i klassen skulle göra det, och hon ville vara med och tjäna egna pengar. Men hon fick inte. I hennes familj var det strikt förbjudet.

– När min lärare fick reda på att jag inte fick sälja majblommor tog hon mig åt sidan och sa: “Vet du vad Faten, i vissa familjer och kulturer så finns det regler man måste följa. Och följer man inte reglerna, då blir man hedersmördad”.

Det här var slutet av 00-talet, bara ett par år efter hedersmordet på Fadime Sahindal.

Under sin livstid blev Fadime en röst för frihet och mot hedersvåld – bara månader innan sin död pratade hon i Sveriges riksdag. Kort efter att hon mördades bildades TRIS, en ideell organisation som än idag arbetar med förebyggande och kompetenshöjande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige.

Och nu, nästan 25 år senare, vinner organisationen Plan Internationals Flickapris. 

– För mig personligen blir det här priset en upprättelse, säger Faten Elamiri som idag är socionom och verksam på TRIS.

Problem att socialsekreterare själva lever med hedersvärderingar

Varje dag når TRIS unga tjejer som utsätts för hedersförtryck. De har också nära kontakt med yrkesverksamma, till exempel lärare, som behöver råd och stöd i svåra situationer. TRIS menar att det är viktigt att civilsamhället har koll på varningssignaler och hör av sig eller kontaktar socialtjänsten om man misstänker att något inte står rätt till.

Det kan till exempel handla om att barn inte får vara med på simningen, eller att de tvingas bada i t-shirt och shorts som täcker knäna. Att de inte får umgås med det motsatta könet, att de måste gå direkt hem efter skolan eller att de tvingas ta väldigt mycket ansvar i hemmet redan från tidig ålder.

– Dessa barn kanske inte syns så mycket utåt för de är så begränsade. Så egentligen ska man kolla på vilka barn som inte syns, säger Tina Kara som ordförande på TRIS.

Hur många som lever under hedersförtryck i Sverige idag är svårt att svara på. Kartläggningen är bristfällig, vilket i vissa fall beror på att det finns en rädsla att berätta om sin utsatthet. Undersökningar har gjorts, men i många fall är det svårt att fastställa om heder är den bakomliggande orsaken till det våld som personerna svarar att de utsätts för. 

Socialstyrelsen uppskattar att cirka 68 000 tjejer och kvinnor i Sverige kan vara könsstympade. Samtidigt har utrikesdepartement bedömt att 136 personer, varav 96 barn, blev bortförda år 2023. Mörkertalet kan vara stort. 

  • Plan Internationals motivering – därför får TRIS Flickapriset 2025
  • ”Årets Flickapristagare kämpar mot ett allvarligt samhällsproblem – hedersrelaterat våld och förtryck. Genom jourverksamhet, förebyggande arbete och kunskapsspridning ger de flickor och unga kvinnor styrka, trygghet och en röst. Särskilt når de flickor med intellektuell funktionsnedsättning – en grupp som ofta osynliggörs men här får både stöd och möjlighet att påverka sin egen framtid. Med Flickapriset får TRIS – Tjejers rätt i samhället det erkännande som deras livsviktiga arbete verkligen förtjänar.”

Ett problem, enligt Faten och Tina, är att stödet och kompetensen kring hedersvåld kan variera stort beroende på var i landet man befinner sig. Därför behövs tydligare nationella riktlinjer.

– Kommunerna ska jobba på samma sätt, det ska inte vara ett lotteri vilken hjälp du får beroende på var du bor, säger Tina.

Faten, som själv har vuxit upp i en hederskontext, menar att många socialsekreterare som jobbar med barn och unga vuxna själva lever med hedersvärderingar.

– De har inte förmågan att kunna skilja på sina egna erfarenheter och samtidigt kunna se individens behov, säger hon och fortsätter:

– Socialsekreterare kan till exempel gå med på att föräldrar inte låter sitt barn gå på simning i skolan. De kan till och med hjälpa föräldrar att prata med skolan om varför barnet inte ska vara med på simningen.

Faten har upplevt problemet på nära håll. När hon var 24 år och själv jobbade inom socialtjänsten tog hon mod till sig för att få stöd och hjälp att ta sig ur hedersvåldet. Men istället försökte socialsekreteraren motivera henne att ta emot medling av en religiös representant, för att bättre kunna kommunicera med familjen som förtryckte henne.

“Trots all sorg och misär vi möter så finns det en ljusglimt”

Men trots att vi har en lång väg kvar att gå, finns det några saker som går åt rätt håll. TRIS berättar att det skett positiva förändringar för de som blir utsatta för hedersförtryck och samtidigt har en intellektuell funktionsnedsättning. Den 1 juli 2020 skärptes lagstiftningen om barn- och tvångsäktenskap, något som TRIS var med och lobbade för, och den förstärker skyddet för den här gruppen.

Det märks att Tina Kara brinner lite extra för dem. Hon berättar om en ungdom som hon hjälpte, som hade en intellektuell funktionsnedsättning och fick skydd som barn.

– Men så fort hon fyllde 18 år lovade föräldrarna att ge henne en massa saker, såsom smink och sminkbord, om hon kom hem. Och när hon kom hem blev hon bortförd utomlands och bortgift. Det sorgliga är att hon kanske kommer tillbaka om tio år med två barn och behöver hjälp på nytt, om hon ens kommer tillbaka. Många sådana fall hänger sig kvar.

Tina menar att gruppen är extra svår att jobba med och nå, eftersom de många gånger är beroende av hjälp från sina vårdnadshavare. 

– Ibland behöver inte våldet vara att man aktivt gör någonting, det kan vara att man väljer att inte göra någonting. Till exempel att inte ringa färdtjänst till en aktivitet, för att hindra barnet från att komma iväg, berättar hon.

  • Hit kan du som är utsatt vända dig:
  • TRIS, Tjejers rätt i samhället, har en jourtelefon som är bemannad måndag till fredag, 10.00 till 16.00. Numret är 010-255 9191.
  •  Ring Polisen på 114 14 om du eller någon annan är utsatt eller riskerar att utsättas för ett brott. Vid en akut situation ska du ringa 112.
  • Du kan kontakta socialtjänsten i din kommun. Du hittar kontaktuppgifter via din kommuns hemsida.
  • Du kan också kontakta vården. På 1177.se hittar du kontaktuppgifter och information om stöd.

Vad vill ni säga till de tjejer som lever med hedersrelaterat våld?

– Frihet ska inte vara en dröm, det ska vara en självklarhet och rättighet. Ni är starkare än förtrycket och ingen har rätt att tysta er. Och kom ihåg att det finns hjälp att få, att vi finns här, säger Faten Elamiri.

Vad betyder Flickapriset för er?

– Det betyder jättemycket. Det stärker oss i vårt arbete. Trots all sorg och misär vi möter så finns det en ljusglimt – att vi har lyckats nå ut. Att frågan lyfts ännu mer i och med det här, säger Tina och fortsätter:

– Sen får man lite kraft att fortsätta kämpa och arbeta för att alla flickor ska kunna leva fritt från våld och förtryck.

För Faten känns priset som en personlig vinst, med tanke på hennes bakgrund. Men det är också en bekräftelse på att TRIS arbete gör skillnad.

– Det är hedrande och rörande. Vi ser priset som ett erkännande av alla flickor som vi har mött genom åren, och ett kvitto på deras styrka och mod.