in

Att vara man och oskuld

anders rydell
Att vara man och oskuld

Det finns saker som är oerhört jobbiga att berätta för sin omgivning. Som att man aldrig har varit i London. Eller att man inte har sett Richard Gere i ”American gigolo”. Men det finns saker som är värre. Tro mig! För killar är det mest tabubelagda ämnet oskuld – alla gånger.

Mer

Det är ett så känsligt ämne att man redan i fjärde klass högt bedyrade för alla att man förlorat den. Det var ju inte sant. Ett par år senare, vid säg 15, kunde det däremot vara rimligt. Vid 17 helt troligt och vid 20 mycket sannolikt.

Jag själv förlorade min vid 17 – jag tyckte det var sjukt sent. Men det var det inte, i alla fall inte i jämförelse med de som ”aldrig” fick till det. De manliga oskulderna är ingen myt. De finns på riktigt och de är nog fler än vi tror. Jag råkar nämligen känna två.

I en undersökning som nyligen genomfördes i Japan av Familjeplaneringsmyndigheten visade det sig att runt 10 procent av alla män mellan 40- och 45 år vara oskulder. Kan det även stämma även i Sverige? Att ett par hundratusen män över 30 fortfarande är oskulder? Om man tittar på mina vänner så kan det faktiskt det. De är högutbildade, sportiga, smarta och roliga. De är knappast någon motsvarighet till Robert Gustavssons harmynta Dansbands-Roland i ”Torsk på Tallin”. De går går heller inte runt som Steve Carells cykelhjälmsprydda oskuld i filmen ”Den 40-åriga oskulden”.

När jag lite försiktigt ställer frågan till mina två vänner så är svaret nästan som taget från vilket romantisk komedi som helst: ”Jag väntar på den rätta.” Men ska jag vara ärlig så letar de knappast alls. När jag lyckas släpa ut dem på en het klubbnatt dricker de antingen Ramlösa och går hem vid 23 eller koncentrerar sig så hårt på sina dansmoves att de ”glömmer” att ragga.

Och om de skulle råka prata med en tjej så uppstår det aldrig något intresse. Aldrig – never ever. Nej, de väntar på att någon drömlik Jennifer Lopez-kopia ska komma ridande på en vit häst och ta dem med storm. I dag är det nämligen killarna som är trånande romantiker. Som fortfarande när de fyllt 30 sitter och plitar ihop hjärtknipande och parfymdoftande dikter.

Den förklaringen stämmer också med den japanska myndighetens förklaring till problemet: jämställdhet. Kvinnor kräver mer i dag. De tjänar mer, utbildar sig mer, de vill mer. Och de vill ha det bästa. Det vill säga, korten är omvända. I dag väljer tjejer partner mycket aktivare än förr.

Konkurrensen har hårdnat och då får inte alla killar vara med och pussas. Eftersom mina vänner förmodligen var lite nördiga i tonåren fick de aldrig vara med och leka. Och någonstans efter tjugo börjar de i stället tro på miraklet – drömkvinnan på den vita hästen. Nu håller de fast så hårt vid den drömmen att de inte accepterar något annat – allt eller inget. En inställningen som inte direkt får några bullar bakade.

Nyligen lade de trots allt ut kontaktannonser på den kristna dejtingsajten 7ehimlen.se. Man skulle kunna kan kalla det ”sista hoppet”. Det enda ställe där manlig oskuld fortfarande kan vara en merit att jämställa med vältränad.