Jag är en visitkortstönt!

SEX och KÄRLEK. Ibland önskar jag verkligen att jag var lite coolare. Ni vet, en sådan där tjej som man tänker ”Oh, vilken cool tjej” om. Eller det gör säkert många om mig, men jag har en svag punkt där mina handlingar alltid, alltid går emot bilden av hur jag önskade att jag faktiskt var.

Mer

Nu låter det väldigt djupt, men det är inte konstigare att jag önskar att jag var en coolare singeltjej. Eller mer planerad och genomtänkt singeltjej, snarare. Jag snackar om att jag är fruktansvärt dålig på att använda mig av den – enligt mig – bästa och ballaste raggningsmetoden, nämligen visitkortsutdelning.

Vid upprepade tillfällen den senare tiden har jag till min stora besvikelse fallerat på den punkten. Tillåt mig beskriva en av dem:
Flirt på mataffären. Att mataffären är en grym plats att flirta på har jag många gånger talat för. Det är liksom en av de få gånger man som singeltjej hamnar bredvid söta singelkillar i ett forum där en gullig komplimang eller ett försök till kontakt inte är lika lätt att avfärda som ett raggningsförsök på krogen. Tyvärr kryllar det inte av de där läckerbitarna på min Ica-butik … Så döm av min förvåning när jag häromdagen gick till Konsum i stället, och sprang in i killen med stort K vid varukorgarna. Han var lång och sexig med soft style – en sådan där kille som jag liksom alltid sett mig tillsammans med i mina fantasier, men aldrig sett i verkligheten. Och nu var han var här med mig på Konsum och singelhandlade (köper en av allting och koncentrerar sig på sådant med lång hållbarhet).

Efter varukorgsmötet följde säkert en halvtimmes pseudoshopping – han dröjde sig kvar vid grönsaksdisken suspekt länge och slängde små blickar åt mitt håll. Jag gled så småningom förbi honom med ett litet leende och stannade vid ostdisken, tills han hade glidit förbi mig till charken. Så höll vi på genom hela butiken: släppte inte varandra ur syne genom att hela tiden varva varandra till nästa matstation. Superspännande, uppfriskande och så uppenbart att det nästan blev löjligt.

Vad fasiken gör vi sedan, när vi kommit till kassan? När det är dags att packa påsarna och avsluta flirtfesten för i dag? Jo, just det. Packar påsarna och drar vidare åt varsitt håll. Och vad skulle jag ha gjort? Jo, självfallet stoppat ner mitt rosa visitkort bland hans fiskbullar. Hur coolt hade inte det varit?! Men i stället för att spänt vänta på att han kanske, kanske hör av sig någon dag, får jag nu dra mig själv irriterat i håret och acceptera att det förmodligen aldrig blir något mer än en Konsum-flirt och att jag kanske gått miste om den bäste mannen för mig i hela världen … Bu.

Så tänker jag faktiskt alldeles för ofta, exempelvis när jag passerar en kille, som faller mig så mycket i smaken att det mycket väl kunde ha varit The One, på gatan. Att ”jaha, där gick mannen i mitt liv och det är allt jag får se av honom”. Det är ju idiotiskt att gå runt att tänka på vad man kunde ha haft, men aldrig fick, i stället för att se till att ta vara på alla möjligheter att få det. Så nu är det bara att ladda ALLA jackfickor med visitkort och strategiskt placera dem i lämpliga jackfickor, händer eller varukorgar. Det blir mitt sätt att fixa sommarflirten (eller flirtarna) i år … Behöver du mer inspiration för att fixa din bästa sommarflirt? Kolla in fler knep och tips i VeckoRevyn nummer 12. Ute i butik nu!