Mandometerklinikerna är en av Sveriges största privata aktörer inom ätstörningsvården. Deras så kallade Mandometermetod har hyllats av kända ansikten som Isabella Löwengrip och prinsessan Sofia.
Nu hotas verksamheten av nedläggning och Region Stockholm har upptäckt ett utbrett fusk med utbetalningar.
Nya Mitten och VeckoRevyn har granskat hela regionens utredning och får insyn i en ätstörningsvård styrd av algoritmer, appar och olegitimerad personal.
Mer
Det här är en sampublicering med Nya Mitten. Artikeln är skriven av Lotta Ilona Häyrynen och Frida Olheden.
Ätstörningar som anorexi, bulimi och hetsätning hör till några av västvärldens mest komplexa och svårbehandlade diagnoser. Dödligheten är hög, vårdköerna är långa och behovet av en effektiv behandling är skriande.
Det är här Mandometerklinikerna kliver in.
Mandolean AB som driver Mandometerklinikerna i Stockholm tar emot patienter från hela Sverige. Deras särskilda metod, kallad Mandometermetoden, började utvecklas för 30 år sedan av bolagets VD Cecilia Bergh.
Patienterna tilldelas en våg som är kopplad till en app. Här ska de registrera vikten på maten de äter och takten de äter den i. Mandometermetodens grundfilosofi är att ätstörningar är en fysiologisk sjukdom snarare än en psykologisk. Ångest, depression och tvångstankar sägs försvinna, bara ätandet börjar fungera normalt. Mandoklinikerna skriver på sin hemsida: “Vi har visat att när ätandet och mättnadskänslan normaliserats, försvinner andra symptom som låg puls, frusenhet, depression, ångest och tvångstankar”.
Mandometermetoden säger sig kunna stoltsera med strålande resultat: 75 procent blir helt symptomfria. Bara en bråkdel av dessa får återfall. Ingen har dött.
Bloggaren och entreprenören Isabella Löwengrip har hyllat verksamheten i ett flertal blogginlägg och TV-inslag. I juni firade klinikerna 2000 friska patienter, krönt av prinsessan Sofias närvaro, som under våren också varit volontär på Mandometerkliniken vid Sophiahemmet.
Men bara några dagar senare briserar nyheten att Region Stockholm inte kommer förnya avtalet med Mandolean AB – samarbetet avslutas efter 25 år och slutenvården ska från och med nu tas över av regionen. Efter år av fusk och bristande vård krävs klinikerna dessutom att betala tillbaka 47 miljoner kronor till regionen.
Regionens utredare har gått igenom över 1000 journalanteckningar från Mandometerklinikerna. När patienter använt Mandometerklinikernas app för att registrera matintag har klinikerna rapporterat in detta som en vårdkontakt, något man inte får göra.
En vårdkontakt ska vara kontakt med vårdpersonal. I praktiken menar regionen alltså att klinikerna, utöver ren dubbelrapportering, fått betalt varje gång en patient skrivit att man ätit i appen, snarare än att de träffat till exempel en läkare eller psykolog.
Av de granskade journalanteckningarna har bara 20 procent av patienterna vid besök på öppenvårdsklinikerna fått träffa någon form av legitimerad personal.
Mandoklinikerna har själva uppgett för regionen att alla patienter alltid får träffa en läkare inom de fem första besöken. Men när Nya Mitten och VeckoRevyn går igenom regionens utredning ser vi något annat: Över hälften av patienterna har inte fått träffa läkare inom sina fem första besök.
I och med att Mandometermetoden bygger på att patienterna främst förändrar sitt beteende kring ätande har klinikerna satsat på att anställa beteendevetare och annan personal som i stället för relevant legitimation får gå en internutbildning om metoden. I Region Stockholms utredning kallar Mandoklinikerna den här typen av personal för Case Managers. Samtidigt får medicinska beslut bara fattas av medicinsk personal och regionen kan inte bedöma hur ofta det faktiskt skett.
För att diagnostisera sina patienter använder sig Mandoklinikerna av en så kallad diagnostisk algoritm, ett program där patienterna själva får fylla i sina uppgifter.
Mandoklinikerna har dessutom sorterat bort patienter som inte passar för app-behandlingen, vilket bekräftas av regionens utredare. Det bryter mot regionens avtal med Mandolean AB, eftersom företaget inte får välja patienter utifrån om de passar för just Mandometermetoden eller inte.
Utredningen visar att det “är vanligt” att patienter med så kallad samsjuklighet inte tas emot eller avböjer att delta i behandlingen som erbjuds. Med samsjuklighet menar man att patienten har en ätstörning men också andra problem, som till exempel depression eller ångest. Men eftersom Mandoklinikerna ser ätstörningen som grundproblemet så är det också den som i grunden behandlas. När patienten äter blir den frisk, därför behövs i regel ingen annan behandling.
Om man haft psykiska besvär innan sin ätstörning har man fått söka sig någon annanstans. I december 2022 pratar till exempel Dagens ETC med mamman till Klara, 14 år. Klara lovades terapisamtal av klinikerna. Ett löfte som aldrig infriades.
I samma artikelserie riktas också hård forskarkritik mot Mandometermetoden. Ata Ghaderi, professor i psykologi vid Karolinska institutet säger att ätstörningsforskarvärlden nästan helt uteslutit Mando. Man kan inte lita på deras resultat, menar han. Resultaten de presenterat kommer inte från oberoende forskning, något som också påpekas av en rad forskare SVT kontaktar i augusti 2023. Mandoklinikerna själva står fast vid sina forskningsresultat. I mejl till regionpolitiker och i utskick via sin hemsida stryker de under vad som är “fakta” i frågan. Här källhänvisar de till åtta artiklar. Hälften har skrivits av VD:n Cecilia Bergh själv. En går till ett reportage i Expressen.
Nya Mitten och VeckoRevyn har utan framgång sökt Cecilia Bergh för en intervju. När tidningen Mitt i rapporterat om regionens återkrav har Bergh i mejl svarat att allt handlar om att regionen ensidigt ändrat definitionen av vårdtjänster och vårdkontakter.
Gällande regionens utredning i sin helhet svarar hon Dagens ETC:
“Som alla vet har Mando sedan länge visat att Regionen har totalt fel på alla punkter i sin tolkning av stickprovet av några få journaler”.
Elisabet Wentz är överläkare och professor i psykiatri och forskar på ätstörningar. Hon är insatt i Mandometermetoden och har gjort studiebesök på en av klinikerna. Hon framhåller att metoden har fördelar, men säger att det finns mindre evidens för den här metoden jämfört med andra.
– Deras metod bygger delvis på att man tänker biologiskt kring det här, utifrån hur råttor och möss reagerar vid svält. Förenklat kan man säga att deras teori är att svälten gör att man kan få massa olika psykiska symtom, men innan man blir sjuk så har man inget sånt. Därför tänker man att man inte behöver psykologer, utan istället har man bland annat beteendevetare och sjuksköterskor.
– En tanke bakom det är också att man ska följa deras manual, och då kan det finnas en fara med att anställa en psykolog, för då kanske psykologen börjar köra lite KBT och vara färgad av sin skolning.
Men enligt regionens utredning verkar ingen psykologisk vård ges på klinikerna. Utredaren skriver: “Det saknas beskrivningar av psykologiska insatser i de journalanteckningar som har granskats under den fördjupade uppföljningen. Generellt beskrivs inga individuella insatser, gruppinsatser eller andra aktiviteter som skulle kunna likställas med psykologisk behandling under dagvården.”
Är appbaserad vård och vägning av mat något som passar den här patientgruppen?
– Nu har vi inte tillräckligt med evidens för det, men jag kan se att det som känns tilltalande med det är att när du är i svält är du väldigt konkret i ditt tänkande. Du kan inte ta emot terapi när du är i svår svält. Har du då en våg och skärm framför dig, med en kurva som berättar hur snabbt du ska äta, så blir det väldigt konkret, säger Wentz och fortsätter:
– Jag kan tänka mig att man vid anorexi kan nappa på det, en slags ätträning. Man ättränar med patienter i den vanliga sjukvården, och då sitter personal med och visar hur snabbt man bör äta och hur man äter normalt.
Där Mandometermetoden vill behandla ätstörningar som en fysiologisk sjukdom, menar Elisabet Wentz att det är precis tvärtom. Hon har länge forskat kring just samsjuklighet när det gäller anorexia och andra psykiska sjukdomar.
– Det är helt klart att många har en psykiatrisk sårbarhet innan man får anorexi. Har du till exempel tvångssyndrom, ångest eller depression i barndomen, så är det en ökad risk.
Enligt Elisabet Wentz är det här anledningen till att man avråder från att föreläsa om anorexi i skolor: när psykiskt sköra personer exponeras för hur sjukdomen yttrar sig kan det sätta igång en ätstörning.
En app, en algoritm och Case Managers. Fram träder en bild av en slimmad organisation som kan erbjuda en billig behandling i en snygg förpackning. Mandoklinikerna i Sverige uppger att de investerar sitt överskott i forskning, men metoden har också gått på export till länder som USA och Australien.
Dessutom vill Mandolean AB börja sälja Mandometern, vågen med appen som är grunden i Mandometermetoden, genom Stockholms primärvård till alla patienter som uppfyller rätt kriterier. Men inte bara mot ätstörningar.
Allt går att läsa i ett mejl från VD Cecilia Bergh till tjänstemän i Region Stockholm som Nya Mitten och VeckoRevyn kunnat ta del av.
I maj 2022 tipsar Cecilia Bergh regionen om hur “vi för en billig penning kan minska köerna till ätstörningsvården”. I det bifogade materialet marknadsförs Mandometern mot ätstörningar, men också för ätträning före och efter kirurgisk behandling av fetma.
När positiva patienter citeras kommer över hälften från patienter som gått ned i vikt med metoden.
“Jag har gått ned över 40 kg tack vare Mandometer och jag är inte ensam”.
“Det är första gången som jag går ner i vikt utan att vara hungrig”.
“Mitt sockersug har försvunnit i takt med att jag började använda Mandometer”.
Här hoppar nog de flesta till, men Elisabet Wentz förstår hur Mandolean AB kanske tänker.
– Har man problem med hetsätning så är problemet att du äter mycket fortare och har du en sån där skärm framför dig så kan du följa kurvan och se att du äter för fort. Och att man också får en känsla för hur normalstora portioner ser ut.
Genom hela den här artikeln har vi bifogat anonymiserade patientbeskrivningar som Mandolean AB delat med regionen eller Socialstyrelsen. De rör alla kvinnor som under året påbörjat behandling på någon av Mandometerklinikerna. Svåra, komplexa fall av en svår och komplex sjukdom.
Hur deras behandling kommer se ut framåt vet vi inte. Region Stockholm vill ta över vården i egen regi, skapa tydligare vårdkedjor och involvera hela psykiatrin.
Mandolean AB menar att det från regionens sida handlar om en ideologisk krigföring som kommer skada patienterna. Regionens nya röd-gröna majoritet bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har beslutat att organisera ätstörningsvården i egen regi. De drivs bara av att vilja bli av med vård i privat regi, menar till exempel Mandolean AB:s ordförande Stefan Stern.
Trots kritiken mot verksamheten finns också många exempel på patienter som faktiskt blivit friska tack vare metoden. Det går inte att påstå att ingen blivit hjälpt av Mandoklinikerna.
Köerna är fortsatt långa till ätstörningsvården överallt. Socialstyrelsen tar i skrivande stund fram nya nationella riktlinjer för ätstörningsvården. Om Mandoklinikernas metod passar in återstår att se.
Klart är att ingen forskning stödjer några magiska lösningar, vare sig de ges offentligt eller privat.
Nya Mitten och VeckoRevyn har sedan i torsdags upprepade gånger genom olika kanaler sökt Mandolean AB:s VD Cecilia Bergh utan framgång.
Förtydligande: I en tidigare version av artikeln angavs att Region Stockholms nya röd-gröna majoritet fattat beslutet att inte förnya avtalet med Mandolean AB. Regionen menar att inget avslutningsbeslut fattats och att avtalet bara får löpa ut och att en eventuell ny upphandling krävs enligt lag. Regionen har också beslutat att organisera om ätstörningsvården i egen regi.
Hjälp oss göra fler viktiga granskningar för unga kvinnor! Läs mer här.
