Nära hälften av Sveriges elever uppger att de blivit utsatta för ett brott – och den allra vanligaste brottsplatsen är skolan, visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet.
– Tyvärr är jag inte förvånad, det har varit så här under en längre tid och det är helt oacceptabelt naturligtvis, säger Lotta Edholm, Sveriges skolminister.
Mer
Skolan ska vara en trygg plats för lärande och utveckling. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att så mycket som 45 procent av Sveriges niondeklassare har blivit utsatta för något typ av brott de senaste tolv månaderna – och att den allra vanligaste brottsplatsen är just skolan. Det är visserligen den lägsta siffran sedan 2015, men att så pass många uppger att de blivit utsatta för ett brott är ändå anmärkningsvärt, eftersom en stor del av undervisningen skedde på distans 2021.
– Jag tror en del av förklaringen ligger i vuxenvärldens oförmåga att förstå att det här faktiskt är brott. Vilken arbetsplats med enbart vuxna skulle tillåta något sådant? Ingen, skulle jag säga. Men för att det är barn och ungdomar har man en högre toleransnivå för brottslig verksamhet, säger Lotta Edholm, Sveriges skolminister.
Internet och sociala medier är den vanligaste platsen att utsättas för hot, medan den vanligaste brottsplatsen för att utsättas för någon sexuell handling genom tvång är i någon annans hem. Men båda brottstyperna förekommer också i skolan, och när det gäller både lindrig och grövre misshandel och fysiska sexuella kränkningar är skolan den allra vanligaste brottsplatsen. Andelen som uppger att de blivit lindrigt misshandlade under skoltid har dessutom ökat sedan 2015 – från 58 till 68 procent bland killar och från 38 till 50 procent bland tjejer.
Medan killar uppger att de främst utsätts för stöldbrott, är sexualbrott det som tjejer uppger att de utsätts för mest. Nästan en fjärdedel av de tjejer som uppger att de utsatts för ett brott säger att det rör sig om ett sexualbrott.
– Det är viktigt, både för brottsoffer och brottslingar, att skolorna sätter stopp för det här. Det finns inga som helst ursäkter för vuxenvärlden att se bort när detta förekommer, och då finns det åtgärder i skollagen att vidta, till exempel att flytta elever som beter sig illa. Det är otroligt viktigt att man ser det ur ett brottsoffers perspektiv, säger Lotta Edholm.
Att undvika särskilda platser eller specifika personer, att stanna hemma från skolan och begränsa sitt liv på olika sätt, eller att känna rädsla och oro efter att ha utsatts för ett brott, är också vanligast bland tjejer. 57 procent uppger att oro för brott har medfört någon form av konsekvens. Men allt fler killar delar tjejernas oro, siffran för dem är 44 procent, en andel som ökat sedan 2015.
– Vi ser att ökningen bland killar som känner oro för att utsättas för brott i hög utsträckning gäller killar som också blivit utsatta för brott tidigare. Unga som blivit utsatta för brott är i betydligt högre utsträckning än andra också oroliga för att utsättas igen, och det får stora konsekvenser för deras vardag, säger Sofia Axell, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.
Lotta Edholm menar att det behövs en tydligare lagstiftning för att skolan ska bli en tryggare plats. Det behöver bli tydligare att skolan är skyldiga att anmäla brott, och att skolledningen är skyldig att använda sig av de sanktionsmöjligheter som faktiskt finns.
– Vi kommer utreda hur skollagen kan skrivas om. Fler elever måste stängas av, och fler elever behöver flyttas från en skola till en annan för att man ska komma till rätta med detta.
Men hur gör man för att eleverna inte ska begå brott igen?
– Om man stänger av en elev, då måste man se till att det finns verksamhet. Man kan inte bara stänga av en elev och skicka hem den. Då har vi sagt att det måste finnas akutskolor som kan ta emot de eleverna och att de möts av kompetent personal som kan hjälpa dem med problemen.
Nästa år satsar regeringen 1,6 miljarder extra på skolan och under de kommande tre åren beräknas beloppet uppgå till 5 miljarder kronor totalt. Enligt Lotta Edholm är tanken att en del av pengarna ska gå till fler sociala team, som till exempel behövs på vissa skolor som har väldigt stora problem och där det behövs hjälp utifrån.
– Skolan är en plats för att lära sig, lärare har inte alltid kunskapen att ta hand om elever som har svåra psykiska problem eller sociala problem. Då måste man använda sig av socialtjänstens kompetens.
Pengarna kommer också bland annat att gå till akutskolor dit elever som begår brott kan flyttas, och till fler speciallärare.
– Det är en stor brist på speciallärare som hjälper och stödjer de elever som har svårt med inlärningen framförallt, men som också kan spela stor roll när det gäller elevernas beteenden.
Enligt Lärarförbundet saknas mer än 20 miljarder till skolan i regeringens budget, för att kunna täcka upp för ökade kostnader och höjda löner inför nästa år. De varnar för att detta kommer leda till färre lärare, fler sjukskrivningar och minskade kunskapsresultat, rapporter DN.
Ser du en risk att detta också kommer öka otryggheten bland eleverna i skolan?
– Jag hoppas inte det, för en del av de här handlar om en förändrad syn på vad brott är snarare än fler anställda. Men Sverige går nu in i en lågkonjunktur samtidigt som vi har en inflation, och om vi lägger på för mycket pengar på kommunerna (som är de som ansvarar för skolorna red. anm.) så riskerar vi att få ännu större problem än vad vi redan har, så det här är en jättesvår balansgång.
Men borde skolan ha prioriterats högre när regeringen satte sin budget? För att jämföra satsas 6,7 miljarder kronor bara under nästa år på att tillfälligt sänka skatten på bensin och diesel med en krona vid pump.
– Ja, men allting hänger ihop. Många familjer har det ekonomiskt kärvt nu, man måste ha en balans i budget för vad man satsar på. Det är väldigt svåra avvägningar, men skolan är helt klart prioriterad.
Vad vill du säga till de elever som undviker att gå till skolan av rädsla att utsättas för ett brott?
– Det här är den viktigaste frågan som en skolpolitiker kan ägna sig åt, att barn känner en trygghet i skolan. Det är vuxenvärldens sak att se till de är trygga. Det är inte barnen själva som ska lösa detta problemet, utan vi vuxna.
