”Arbetsplatsen kan rädda livet på kvinnor – dags för chefer att ta ansvar”

Det här är en sampublicering med Handelsnytt. Läs om Miriams berättelse här.

Miriams exmake sitter i fängelse för att ha misshandlat och våldtagit henne. Hon har fått skyddade personuppgifter, men känner sig ändå orolig för att mannen ska hitta henne när han släpps fri. Han vet var hon jobbar, och hon är säker på att han kommer dyka upp där. Hennes oro går ut över jobbet, och hennes kollegor har behövt täcka upp för henne i många år. Arbetsmiljön är dålig, och Miriams arbetsförmåga är nedsatt till följd av det våld hon blir utsatt för i hemmet – men arbetsgivaren gör ingenting. Det ska dröja innan Miriam erbjuds arbete i en annan av den stora kedjan Coops butiker. 

“Arbetsrätten är tydlig. Arbetsgivare har inga skyldigheter när det gäller våld i en nära relation”, säger Per Dalekant, chef för processjuristerna och arbetsmiljöexperterna på arbetsgivarorganisationen Svensk Handel till tidningen Handelsnytt. Men, om den anställdas arbetsförmåga påverkas så har arbetsgivaren en skyldighet att utreda arbetsanpassning och eventuell omplacering. Trots att det framgår tydligt i arbetsmiljölagen hur stort arbetsgivarnas ansvar för de anställdas förmåga att arbeta faktiskt är, så verkar många vara för rädda eller okunniga för att agera vid misstanke om våld i hemmet. Det är privat och tabu, ska man verkligen blanda sig i?

Länge tänkte man så om missbruk också. Alkoholism är också privat och tabu, ändå finns det på många arbetsplatser och inom facken tydliga riktlinjer för att både upptäcka och behandla missbruket. Sedan många år tillbaka är det en självklarhet att arbetsgivare och kollegor har en nyckelroll när anställda i organisationen drabbas av en sjukdom eller av andra anledningar inte kan arbeta på samma sätt som tidigare. Men när någon blir slagen tittar man bort. 

Var fjärde kvinna i Sverige har någon gång blivit utsatt för våld av sin partner. Timmarna som den utsatta tillbringar på jobbet kan vara den enda stunden av frid i hennes liv. Arbetsdagen är de timmarna hon inte blir hånad, kontrollerad och slagen. Det är möjligt att kollegorna är de enda människorna, vid sidan av den våldsamma mannen, som hon över huvud taget träffar. Med rätt verktyg, och med ett uttalat chefsansvar, så kan arbetsplatsen rädda liv. Det är hög tid att facken och arbetsgivarorganisationerna bestämmer sig för att ta sig an den livräddande rollen.