Med spionappar, delade platstjänster och sociala medier-appar riskerar flickor och kvinnor att övervakas i detalj av våldsamma och kontrollerande män. Det digitala våldet har blivit ett samhällsproblem, men är svårt att komma åt.
– Varje gång jag gick utanför dörren ville han veta vart jag skulle. Om han misstänkte att jag ljög krävde han bilder och videor på var jag befann mig och med vem, säger Clara. Mer
Att det våld som unga kvinnor utsätts för är omfattande är ingen nyhet. Studier från BRÅ, Brottsförebyggande rådet, visar att var fjärde ung kvinna mellan 16 och 24 år har utsatts för någon typ av våld i en nära relation. Våldet är ofta psykiskt och sexuellt, men kan också bli fysiskt våldsamt. Inom ramen för det våld som unga kvinnor utsätts för finns även så kallat digitalt våld, det kan handla om allt från kränkningar, hot om att sprida nakenbilder och upprepade sms till tvång om att dela platstjänster eller sin position via sociala medier-appar.
Sibel Korkmaz är lektor vid Stockholms universitet och forskar på våld i ungas relationer. I en enkätstudie som hon tillsammans med andra forskare genomförde i olika gymnasieskolor kunde hon se att det psykiska, digitala våldet var vanligt.
– Det som skiljde våldet tjejerna utsattes för från det killarna drabbades av, var att det var vanligare bland tjejer att bli utsatt mer upprepat.
Enligt Sibel Korkmaz kan utövandet av det digitala våldet handla om övervakning, som blir ett sätt att kontrollera någon annan.
– Det handlar om att man ber sin partner ta kort varje steg man tar hela dagen. Partnern kan tvingas fota maten, sina vänner, platsen den befinner sig på och så vidare, för att bevisa att man inte ljuger, säger Korkmaz och lägger till:
– Partnern kan också tvingas ha sin plats delad dygnet runt, vilket ger möjlighet till bevakning utan att man ens behöver anstränga sig.
I Sverige finns få studier som undersökt hur omfattande det digitala våldet är, men i en studie som gjordes av Ipsos på uppdrag av projektet Digital kvinnofrid kunde man se att 22 procent av de tillfrågade personerna i åldern 18 till 24 år hade upplevt att en nuvarande eller tidigare partner övervakat dem via en app, telefon, dator eller sociala medier för att ta reda på var de befann sig. I undersökningen kunde man inte se könsskillnader i utsatthet, dock fanns indikationer på att “kvinnor upplever hot och övervakning på nätet som allvarligare än män, möjligtvis för att hoten och övervakningen mot kvinnor är av allvarligare slag och därmed upplevs som ett större hot.”
Clara är en av alla de unga kvinnor som blivit utsatt för digitalt våld av en pojkvän. Hennes ex krävde kontroll över varje steg hon tog. Kort efter att han kom in i hennes liv började manipulationen, och snart fick hon inte ens umgås med sina vänner.
– Varje gång jag gick utanför dörren ville han veta vart jag skulle. Om han misstänkte att jag ljög krävde han bilder och videor på var jag befann mig och med vem, säger Clara.
Mannen tvingade också Clara att dela med sig av sin platsinformation på Messenger.
En gång gick Clara hemifrån utan att meddela mannen vart hon skulle. Hon åkte till en butik som låg på andra sidan stan med sin mamma.
– Han såg det och blev så jävla förbannad och gav mig världens utskällning. Han skrek att jag ljög och frågade också ut min mamma om var vi hade varit.
Mannens kontrollerande beteende och höga krav på att Clara alltid skulle vara tillgänlig tärde hårt. I två omgångar blev hon sjukskriven och fick ta en paus från gymnasiestuderna.
– Jag mådde så otroligt dåligt. Kraven på mig var enorma och jag blev till slut sjukskriven av psykiatrin och fick aktivitetsstöd.
Det obehagligaste av allt för Clara var när mannen, efter att hon hade gjort slut med honom, började dyka upp på olika platser där hon var.
– Plötsligt kunde han köra förbi mig med bilen eller stå utanför min skola. Det visade sig snart att mannen hade kopplat Claras telefon till “hitta min Iphone” på sin egen enhet.
– Det tog mig tre till fyra månader efter det att vi hade gjort slut innan jag upptäckte det. Det var otroligt obehagligt.
I samband med upptäckten kopplade Clara bort sin telefon, köpte en helt ny och bytte nummer – och efter det slutade han jaga henne.
Men tre år efter uppbrottet försökte mannen nästla sig in i Claras liv igen. Han upptäckte att en av Claras killkompisar jobbade på en bar, och började gå dit för att försöka bli vän med honom.
– Han gjorde det för att kunna fråga om mig, var jag befann mig och vad jag gjorde.
Killkompisen fattade direkt misstanke och berättade vad som hänt för Clara. Exet besöker fortfarande baren ibland, och Clara har inte vågat sätta sin fot där många år.
– Idag är jag tillsammans med en man som jag känt sen vi båda var små, men ändå har jag svårt att känna tillit. Det jag blev utsatt för som tonåring har påverkat mig psykiskt och kommer påverka mig hela livet.
Uppsala Kvinnojour inledde hösten 2018 projektet Digital Kvinnofrid eftersom de såg ett behov av att samla och uppdatera den kunskap som fanns om hur digitala medel används för att utöva våld mot kvinnor.
– Vi såg att fler och fler kvinnor som kontaktade oss hade blivit utsatta för den här typen av våld. Samtidigt saknade tjej- och kvinnojourer, men också polisen, socialtjänsten och rättsväsendet, kunskap på det här området, säger Amanda Birging som är informatör på Uppsala Kvinnojour.
De kvinnor hon och andra i verksamheten mötte vittnade om platsövervakning, men också att partners tvingat till sig lösenord till exempelvis iCloud- och Google-kontot för att få ett helhetsgrepp om kvinnans liv.
– Den informationen kan i sin tur också användas för att leta rätt på personen och utsätta henne för fysiskt våld, säger Amanda Birging.
– Det är också vanligt att kvinnor kommer till oss och tror att de håller på att bli galna eftersom de ser de här männen överallt och inte förstår hur det kan hända. Och sen när de upptäcker de här apparna blir de väldigt osäkra och rädda.
Eftersom många unga idag lever stora delar av sitt liv på de digitala plattformarna, så kan förövarens våld smyga sig på utan att man riktigt märker det. Det är idag ingenting konstigt att dela sin platsinformation via kartan på Snapchat, eller att genom appar som BeReal skicka ögonblicksbilder från sin dag.
– Då blir något till synes normalt och en del av våldsmönster. Det blir en vanlig del av det sociala livet, och därför också svårare att bryta, säger Amanda Birging.
Det, och att utsättas redan i ung ålder, är något forskaren Sibel Korkmaz lyfter som en särskilt försvårande omständighet.
– I vår forskning har vi kunnat se det vi kallar för ungdomsspecifika faktorer kopplat till utsatthet. Det innebär att ungas utsatthet påverkas av faktorer som är kopplade till att de är unga, som att de till exempel går i skolan, bor hemma, blir utsatta i sin allra första kärleksrelation, även om våldshandlingarna i sig inte skiljer sig åt, säger Sibel Korkmaz.
Hon förklarar:
– Blir man utsatt för det här i sin första relation och saknar referenser för hur en sund relation kan vara, om man ännu inte lärt sig var ens gränser går, så kan allt det här bli svårare att navigera.
Om ens partner, eller någon annan, olovligen har loggat in på ens mejl- eller sociala medier-konton eller installerat spion- eller avlyssningsappar så är det olaga integritetsintrång och kan anmälas till polisen. Men hur funkar det om man medvetet (om än under press) delat med sig av sin platsinformation, via exempelvis Snapchat?
Amanda Birging känner igen problemet, och säger att det kan bli svårt att anmäla det specifika caset till polisen – men, eftersom den här typen av våld sällan är det enda, så kan påtryckningarna att dela sin plats användas för att bevisa ett större våldsmönster.
– Om det finns dokumenterat att så har skett, inom ramen för partnerns kontroll och våldsbeteende, så kan det utgöra kvinnofridskränkning. Det finns i alla fall en möjlighet, så den här typen av saker ska man alltid ta upp vid en polisanmälan.
Anne-Marie Eklund Löwinder är it-säkerhetsexpert och tidigare säkerhetschef på Internetstiftelsen. Hon känner väl till problemet med hur våld i nära relationer tar sig i uttryck på digitala plattformar. VeckoRevyn frågade henne vad man ska göra om man misstänker att någon övervakar en via telefon eller dator.
Om du hittar någonting som du själv inte minns att du har installerat, kolla upp vad det är och avinstallera det om du misstänker något. Många gånger är den här typen av appar svåra att upptäcka eftersom de oftast inte lämnar någon ikon synlig.
Annars riskerar du att förlora viktig bevisning. Skaffa en annan telefon som du kan använda under tiden.
Även om du inte hittar något, men ändå är orolig för att någon spionerar på dig, ska du installera om din telefon eller dator helt och byta lösenord på både telefonen, plattan och de tjänster du använder.
Unizon – här hittar du kvinno-, tjej- och ungdomsjourer.
ROKS – Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Här kan du söka efter Roks tjej- och kvinnojourer runt om i landet.
Föreningen Storasyster – vänder sig till alla personer från 13 år och uppåt oavsett könsidentitet.
Terrafem – Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor och tjejer med utländsk härkomst. För närvarande kan man få stöd på 62 olika språk.
Hjälplinjen – erbjuder tillfälligt psykologiskt stöd på telefon.
BRIS – för barn under 18 år.
Kvinnofridslinjen – nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot och fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Om du har blivit våldtagen och behöver vård och hjälp kan du besöka närmaste vårdcentral eller sjukhus.
Clara heter egentligen något annat.
