Så ska unga kvinnor locka nya väljare till nationalistiska partier

I år är det över 100 år sedan kvinnor fick rösta i riksdagsvalet för första gången. Då röstade 47 procent av alla röstberättigade kvinnor. I det senaste valet, som hölls 2018, hade den siffran stigit till 88 procent – och i höst är det dags för riksdagsval igen. Inför 2022 års val satsar flera partier på att nå de unga, kvinnliga väljarna. Det syns inte minst hos de högerradikala och konservativa partierna, som i regel har svårt att hitta just kvinnliga väljare.

Fram till slutet av 1900-talet visade studier att kvinnor var mindre politiskt engagerade och mer konservativa än män. Men de senaste decennierna har det skett en förflyttning från konservativa partier till vänster- och mittenpartier. Hade kvinnorna fått avgöra valet 2018 helt och hållet hade det rödgröna blocket vunnit med klar majoritet.

Men det finns också tecken på att kvinnors sympati för högerpartier ökar. Sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 har inte bara partiet lockat fler väljare, andelen kvinnor som röstar på SD har också blivit större – och ökat med 13 procentenheter, visar SVTs valundersökning.

Andrej Kokkonen är universitetslektor på Göteborgs universitet och har forskat kring könsskillnader i väljarstöd för invandringskritiska partier. Han berättar att kvinnor är mycket underrepresenterade som väljare till partier som har invandringskritiska åsikter, och att det kvarstår ett stort könsgap i invandringsfrågan. Polariseringen mellan könen är ännu större i de yngre åldersgrupperna, och generellt sett har kvinnor en vänligare inställning till invandringsfrågan än män. 

Andrej Kokkonen säger också att även de kvinnor som har invandringskritiska åsikter drar sig från att rösta på dessa partier.

– Det som vi framförallt ser i vår forskning är att kvinnor har en tendens att undvika att rösta på partier som är allmänt ogillade och som ses som extrema i väljarkåren, vilket invandringskritiska partier tenderar att vara.

Men där det finns regler finns det också, som alltid, undantag. VeckoRevyn har pratar med fyra unga kvinnor som har vänt sig till invandringskritiska partier efter ett missnöje mot, det de kallar, etablissemanget. De skiljer sig i parti- och sakfrågor, men gemensamt är de övertygade om att deras partier kan få stopp på otryggheten de upplever i Sverige.

Evelina Hahne: ”Feminism handlar om att förtrycka män”

I riksdagsvalet 2018 fick Alternativ för Sverige 20 290 röster vilket utgör 0,31 procent av folkets röster. Detta gjorde dem till det näst största utomparlamentariska partiet i Sverige efter Feministiskt initiativ. En av dem som ställer upp som riksdagskandidat för partiet i årets val är Evelina Hahne. Hon är 26 år, mamma och gift med William Hahne, som uteslöts ur Sverigedemokraterna 2015 och som därefter var aktiv i skapandet av Alternativ för Sverige.

Alternativ för Sverige, AfS, är i huvudsak ett nationalistiskt parti men har också konservativa värdegrunder. Deras politik grundar sig i att varje person har rätt till sin egen nation. Evelinas hjärtefrågor är återvandring och att Sverige ska lämna EU. Hon tror att det är frågor som rör otrygghet som kan göra att fler kvinnor lockas till ett parti som AfS. 

– Jag har själv märkt av mina tjejkompisar att det är få som känner sig trygga att gå utanför dörren på kvällen när det är mörkt. Man kan inte klumpa ihop problemet och säga att det är på grund av män som den här utvecklingen sker, för om det hade varit på grund av män hade det här problemet även funnits för 30 år sedan. Det handlar om att människorna som har kommit hit till Sverige nu har en annan syn på kvinnor och har andra värderingar.

Brås nationella trygghetsundersökning visar att kvinnor i högre utsträckning än män känner sig otrygga när de vistas ute sent på kvällarna. Det är även en femtedel av alla kvinnor som är oroliga för att utsättas för sexuella angrepp eller våldtäkt. Antalet anmälda sexualbrott har ökat i Sverige de senaste åren och majoriteten av offren är unga tjejer och kvinnor.

BRÅ påpekar dock i en granskning från 2019 att sexualbrott omfattas av ett stort mörkertal. De menar att statistiken vid den här typen av brott är svåra att läsa av eftersom ökningarna kan bero på en faktisk ökning, en ökad anmälnings- och rapporteringsbenägenhet eller en kombination av dessa faktorer. Enligt Brå har även samtyckeslagen, som började gälla 1 juli 2018, bidragit till att antalet anmälda våldtäkter ökat.

Det stämmer att det finns kartläggningar som visar att de som är födda utomlands är överrepresenterade som gärningsmän vid våldtäkter, bland annat rapporterade Uppdrag granskning 2018 att 58 procent av de som dömts för våldtäkt eller försök till våldtäkt de senaste fem åren är födda utomlands. Men samtidigt lyftes det att det inte är den enda relevanta faktorn, skriver SVT. Kartläggningen gällde dessutom endast dömda gärningsmän – vilket utgör en mycket liten del av alla som anmäls för våldtäkt eftersom bara fem av 100 fall leder till fällande dom. Vidare har forskare slagit fast att utrikesfödda personer oftare polisanmäls eller blir föremål för polisspaning, och med större sannolikhet åtalas, lagförs och fälls för brott.

Hur ser er politik ut för unga kvinnor?

– Du tänker vilka politiska specifika förslag vi har? Vilka frågor är det som rör just dem? Jag tror inte att Alternativ för Sverige gör någon skillnad riktigt på kvinnor och män i sin politik.

I partiets valprogram finns det inga punkter som tar upp frågor kring abort och mödravård. Evelina poängterar att de är ett väldigt nystartat parti och att det tar lång tid att utforma politik inom alla områden. De har heller ingen rubrik som berör jämställdhetspolitik.

Enligt Evelina är Sverige jämställt idag och hon kan inte komma på några exempel där det inte är det. Men att sätta ett likhetstecken mellan jämlikhet och feminism, ett ”vänsterbegrepp” i hennes mening, är hon stark emot.

– För mig är bilden av feminism idag att man ska förtrycka, i det här fallet män, för att vi kvinnor har blivit förtryckta. För mig är inte det vägen att gå.

Evelina tar kvotering som ett exempel:

– Om det står mellan mig och en man som har exakt samma kompetenser, så vill inte jag få jobbet för att jag är kvinna. Jag tycker det är otroligt förminskande om jag får ett jobb bara för att jag är kvinna.

Innan AfS startades 2018 sympatiserade Evelina med Sverigedemokraterna. Men när partiet växte tyckte hon att de släppte några av hennes hjärtefrågor.

– Det jag har upplevt är att SD har en önskan om att ta sig ”in i värmen”, de vill hamna i regeringsställning. De är ett väldigt stort parti nu och det gör att de tummar på vissa saker som är väldigt viktiga för mig, till exempel en hård invandringspolitik. 

I början av 2021 startade Evelina ett Twitter-konto för att nå ut med sina åsikter. I hennes flöde kan man bland annat läsa om att hon vill att “invandrare ska respektera polisen eller ta konsekvenserna av att de inte gör det”, att “invandrare ska vara tacksamma för att de ens får vara i Sverige” och att “AfS är det enda partiet som driver frågan om att kunna återkalla medborgarskap”.

I skrivande stund har Evelina över åtta tusen följare och varje tweet skapar ett stort engagemang bland allierade – och meningsmotståndare. 

– Jag har den uppfattningen att de här människorna inte vill Sverige väl, inte vill mig väl. De är mina politiska fienden. För mig är det nästan dåligt att någon av dem har en positiv inställning till mig för då vet jag att jag gör någonting fel. Jag vill inte att vi ska tycka likadant eftersom jag inte vill tycka så som dem, för det har lett till hur Sverige har blivit idag. 

Evelina känner att det är många kvinnor som inte accepterar normativt avvikande åsikter, som hennes invandringskritiska åsikter är. Hon tror bland annat det kan ha att göra med att fler kvinnor är högutbildade på universitet som hon menar är påverkade av vänsterpolitiska åsikter. I partiets valprogram vill de bland annat avskaffa genusperspektivet på universitet och högskolor.

Kan genusperspektivet kanske hjälpa till när man ska ut i arbetet, där det är viktigt att bemöta människor rätt?

– Då behöver man definiera begreppet. Om man tycker att man ska kunna byta kön hipp som happ och säga “just nu är jag en man”. Som född kvinna, som biologisk kvinna, tycker jag det är väldigt förnedrande om en man skulle komma och säga att de är lika mycket kvinna som jag är. Ska folk på en arbetsplats bli tvingade att acceptera det? Jag vet inte om jag tycker det. Så egentligen är både skolor och arbetsplatser politiskt påverkade.

Evelina syftar på transpersoner, en grupp som omfattas av lagen hets mot folkgrupp. Det innebär bland annat att det är olagligt att diskriminera, hota och att uttrycka missaktning, alltså att håna transpersoner. I Alternativ för Sveriges valprogram skriver de att lagen “hets mot folkgrupp” är en gummiparagraf som är till för att skrämma personer från att prata.

Nyligen startades youtubekanalen Ung Opinion, som säger sig vilja diskutera aktuella och laddade frågor. I klippet “Är din oskuld viktig?” som laddades upp den 22 april och som i skrivandes stund har 351 visningar hörs programledarna säga saker som ”Man kan se att vi är mer olyckliga i dag som kvinnor än vad vi var under patriarkatets storhetstid” och ”De som har etablerat en kärnfamilj har barn som är gladare och tryggare”. 

De som syns i klippet är Izabella Jarvandi, Felicia Eriksson och Felicia Axelsson. Den sistnämnde är krönikör för den högerradikala nyhetssajten Svenska Morgonbladet, och där går det också att läsa en intervju med henne om när hon kampanjade för Alternativ för Sveriges räkning inför kyrkovalet förra året. 

Klippet är sponsrat av nättidningen Insikt24, vars chefredaktör och ansvarig utgivare är sverigedemokraten Simon O Pettersson. Insikt24 startades i sin tur av den högerextrema nyhetssajten Exakt24, vars chefredaktör är den tidigare sverigedemokraten Erik Almqvist, som bland annat är känd från “järnrörsskandalen”.

Men kommer satsningarna på sociala medier funka för de nationalistiska partierna? Enligt Andrej Kokkonen, som länge följt utvecklingen för invandringskritiska partier i västvärlden, är Sverigedemokraterna näst intill unika. Detta då de gått från att vara ett “extremparti” när de bildades till att de idag lyckats tvätta bort delar av den stämpeln och blivit framgångsrika. 

– Generellt sett är det mycket svårt för de extrema partierna att ta över röster från de mer rumsrena partierna som driver en mer moderat invandringskritisk politik. 

På grund av detta ser han inte att partier som Alternativ för Sverige kommer ha någon extrem framväxt i valet 2022. 

Rebecka Fallenqvist: ”Det är kvinnor som gör att jag inte har förtroende för feministrörelsen”

I snart två år har youtubekanalen Riks rapporterat “konservativ nyhetsförmedling”. Kanalen har över 75 tusen prenumeranter och är en av Sverigedemokraternas lyckade mediesatsningar. I morgonprogram, “rants” och intervjuer pratar de om nyheter på ett sätt som kanalen säger ska vara ett alternativ till mainstream-media.

Rebecka Fallenkvist, 25 år, är en av kanalens profiler. Hennes programserie “Lilla landet galet” når över 20 000 tittare per klipp. Där gör hon bland annat sketcher om regeringens migrationspolitik och “synar Per Bolunds och miljöpartiets plastpåseskatt”.

–  Jag tror att mitt sätt att mäkta med de här tråkiga nyheterna är att visa hur sjukt det är genom satir. 

På gymnasiet gick Rebecka i en estetklass med många andra tjejer. Där upptäckte hon att hon varken delade åsikter med de som kallade sig feminister, eller att hon passade in i den beskrivning som de vänsterpolitiska personerna hade.

– Jag kände att jag inte kunde relatera till det här med att kvinnor skulle vara begränsade på ett strukturellt plan. Jag kände att kvinnor hade andra problem, typ som otrygghet, deras säkerhet när de bara går runt som vanliga människor. 

När hon började läsa på om de frågorna hon brann för var SDs problembeskrivning, eller initialt Ungsvenskarnas, den som passade henne bäst. 

– Det blev som att de var lite av ett unikum i att belysa andra problem som kvinnor upplever. Då blev det väldigt lätt för mig att fortsätta på den banan.

Rebecka har alltid vågat säga vad hon tycker, trots att hon mötts av kritik. Hon känner att det är lättare att prata om sina åsikter med män än med kvinnor. 

– Det är oftast kvinnor som ger mig kritik, och det är oftast de som skriker om feminism från barrikaderna. Det är det som gör att jag inte har förtroende för feministrörelsen, för de säger sig vilja alla kvinnors väl men jag upplever att så fort som någon är en meningsmotståndare ser de ner på den kvinnan.

Tycker du Sverige är jämställt idag?

– Jag tycker inte det är jämställt i frågan att kvinnor inte kan klä sig och röra sig hur de vill. Mitt personliga problem är att vi har importerat en kultur som nedvärderar kvinnor, som vill att kvinnor ska skyla sig, att kvinnor inte ska ha samma rättigheter som män. Det ser jag som ett enormt problem i Sverige som gör att vi backar i jämställdhetsfrågan snarare än tar de kliv framåt som Sverige historiskt sett har gjort.

Rebecka tycker att dagens debatt om jämställdhet och feminism har fel fokus. Hon tycker att frågor som mens-certifierade arbetsplatser och införandet av Jämställdhetsmyndigheten är icke-frågor som skymmer de viktiga frågorna.

– Vi lägger skattepengar och fokus på väldigt vänsterideologiska problem snarare än de problem som jag känner att kvinnor i Sverige har. 

Rebecka tycker att SD är ett parti för unga kvinnor för att de har ett fokus på, och har länge pratat om, den otrygghet som råder i Sverige.

– SD har vågat prata om otryggheten som generellt har präglat unga kvinnor i alla år. De har pratat om kulturkrocken i synen på kvinnor, där vi ser att vi har importerat en kultur som inte vill främja kvinnan.

Forskare: ”Det handlar om invandringsfrågan”

Forskaren Andrej Kokkonen säger att den främsta anledningen till att personer, inklusive gruppen unga kvinnor, röstar på partier som Alternativ för Sverige och Sverigedemokraterna framförallt beror på att de delar partiernas syn på invandring.

– Sen korrelerar det ofta med en mer konservativ värdegrund vad gäller könsroller och liknande, men det behöver det inte göra. Det är oftast invandringsfrågan som är avgörande för dessa partier och personer i ett partival, eller trygghet, som ju många förknippar den frågan med, säger Andrej.

Han berättar att man just nu inte ser någon särskild ökning för unga kvinnor inom dessa partier. Att det är fler kvinnor som röstar på till exempel SD idag än i valet 2010 beror framförallt på att deras generella väljarbas har blivit större. Men att andelen kvinnor som röstar på partiet skulle fortsätta att öka tror han inte.

– Det är svårt att sia om könsbalansen för dessa partier kommer bli jämnare. Det kan hända om partierna blir mer socialt accepterade, men just nu är de fortfarande rätt ogillade av en stor del av väljarkåren vilket gör att kvinnor tenderar att inte rösta på dem.

Denice Westerberg: ”Jag tröttnade på att sitta hemma och vara rädd”

Denice Westerberg är ordförande för Ungsvenskarna i Stockholm. Hon är programledare för Riks morgonprogram Morgongänget, och både framför och bakom kameran har hon oftast med sig sin hund Madicken. Denice blev politiskt intresserad när hon var 16 år och gick med i Ungsvenskarna första året på gymnasiet. Förra våren tog hon studenten och började jobba för Riks. 

– Jag blev kontaktad av Riks redaktör Jakob Hagnell efter jag hade lagt upp en video på Instagram där vi med flyttkartonger och tårta hjälpte Stefan Löfven att flytta ut från riksdagen. Jag hade ju länge varit engagerad inom ungdomsförbundet men fick här möjlighet att uppmärksamma de frågorna jag bryr mig om. 

På kanalen pratar hon oftast om kriminalitet, trygghetsfrågor och sexualbrott. Hon blev politiskt engagerad för att hon kände sig otrygg när hon var ute sent på kvällarna och tyckte att Sverige hade för låga straff.

 – Jag kände att jag behövde sluta vara en hycklare och börja engagera mig. Jag tröttnade på att sitta hemma i min soffa hela tiden och vara rädd, istället för att göra någonting.

Likt Rebecka tycker Denice att SD står upp för unga kvinnor genom sitt fokus på trygghetsfrågan. Trots att endast 15 av de 61 ledamöter Sverigedemokraterna har i riksdagen är kvinnor tycker inte Denice det är konstigt att det är flera unga kvinnor som frontar kanalen. Hon menar att det representerar partiet, även om det inte representerar väljarna. 2018 var 30 procent av Sverigedemokraternas väljare kvinnor.

Denice vill inte kalla sig feminist. Hon tycker ordet är för starkt kopplat till andra politiska partier och ideologier. Hon tar Sveriges feministiska regering som ett exempel.

– Om man pratar om hur de tacklar eller vilka problem som de väljer att fokusera på så känner jag att det är ingenting som jag vill att folk ska förknippa mig med. För om jag säger att jag är feminist tror folk att jag vill ha kvotering eller att jag vill ta bort fokuset från hedersförtryck. 

Kajsa Falasca är forskare inom strategisk politisk kommunikation. Hon förklarar att när partierna väljer vem som ska representera dem i olika kanaler, så görs det oftast utifrån tanken att personen kan förmedla partiets politik på ett bra sätt. För ett parti som SD, där den stora väljargruppen är män, är det viktigt för partiet att nå kvinnorna.

– Ett parti vill få så många röster som möjligt, och då kollar man på vilka väljargrupper man har nu och vilken målgrupp som man behöver vända sig till för att utöka väljarbasen. Hur man når dem är olika, men ett alternativ kan vara att visa att man har politik för dem och har personer som representerar dem.

Hon förklarar att många partier satsar på att synas i sociala medier och på plattformar där många unga finns, just för att nå den målgruppen.

– För varje val satsar partierna allt mer på att synas och höras på sociala medier, genom reklam och att vara aktiva på sina egna sidor. SD var aktiva och hade stor interaktion på sin Facebook-sida valet 2018 i jämförelse med de andra partierna.

Varför sociala medier har blivit viktiga för partierna är för att nå ut till målgruppen: förstagångsväljare. Om man får deras röst kan det mycket väl innebära att de fortsätter att rösta på partiet i kommande val.

Kajsa Falasca tar upp Margaux Dietz youtubeserie Partitempen som ett unikt koncept där hon som influencer får prata med alla partiledare.

– Det pågår en diskussion om man tappar trovärdigheten att synas på sådana plattformar. Men det är viktigt för alla partier att finnas på de platser där väljarna är. Det är ingen idé att ha torgmöten om ingen kommer på dem.

Emmie Mikaelsson: ”Det är ingenting som hindrar en kvinna från att bli VD”

Emmie Mikaelsson var tidigare medlem i Medborgerlig Samling. Partiet fick 0,20 procent i valet 2018 och var med det det tredje största partiet utanför fyra procents-spärren. Medborgerlig Samling är ett invandringskritiskt parti som beskriver sig själva som liberalkonservativa. En av deras kandidater för riksdagsvalet 2022 är Alexander Bard och nyligen blev även Paolo Roberto medlem i partiet. Medborgerlig Samling vill avskaffa public service, legalisera sexköp och begränsa asylrätten.

Emmie är idag 30 år men blev politiskt engagerad för ungefär 10 år sedan. Idag är hon partipolitiskt obunden och programledare på Riks. Hon ser inga problem med att inte vara sverigedemokrat när hon jobbar för en av SDs kanaler. 

– Jag upplever att det är väldigt högt i tak här. Jag får prata om det jag vill. Mitt jobb är inte att säga att det här partiet är så himla bra eller att representera ett visst parti utan jag tar upp de problem jag ser i samhället. 

Hon håller med Sverigedemokraterna i vissa frågor, och tycker de har pratat om invandring på ett ärligt sätt som inget annat parti har vågat göra. Men hon håller inte med om allt. Emmie menar att hon ser objektivt på problem och därför är mer ideologiskt driven än partipolitiskt bunden. Hon menar också att hon är mer höger i de ekonomiska frågorna än vad den genomsnittliga sverigedemokraten är.

– Jag vill bland annat sänka skatter och gå över från mainstream-feminismen till riktig feminism.

Vill du utveckla “main-stream feminism”?

– För mig så handlar det om att man inte utgår från att kvinnor har fria val, till exempel att män och kvinnor måste ha exakt samma resultat överallt eller att det ska vara 50/50 i bolagsstyrelser. Jag tänker att man är en individ som gör självständiga val och om man då vill sitta i bolagsstyrelsen då har du friheten att göra det som kvinna. Det är ingenting som hindrar en kvinna från att bli VD. 

Emmie säger att hon till viss del kämpar för jämställdhet, för om man kollar på problemen och faktan så går det inte att blunda.  

– Om man tittar på utsatta områden, invandrartäta områden, så finns det väldigt mycket problem. Det kan finnas problem med hederskultur och hedersförtryck och det är inte jämställt. Med tanke på det, skulle jag säga att inom svensk kultur är det generellt sett jämställt. Män och kvinnor respekterar varandra, det är ett jämlikt samspel. Men det betyder inte att den jämställdheten finns i alla kulturer som finns i Sverige. 

Vad menar du med svensk kultur?

– Svensk kultur är den kultur som svenskar skapat och format under historiens gång. Det är de traditioner, värderingar och sätt att leva som svenskar har byggt upp under generationer.