Nu är det 100 år sedan kvinnor röstade för första gången i Sverige – så gick det till

Riksdagen om kvinnlig rösträtt – så tyckte vänstern och högern

Idag ses kvinnlig rösträtt som något självklart, men så har det inte alltid varit. Den kvinnliga rösträtten mötte stort motstånd och faktum var att inte ens alla kvinnor tyckte att det var en bra idé. Några argument från motståndarna var att kvinnans plats var i hemmet som mor och hustru, att kvinnor var omogna och att deras känslor skulle hindra dem från att tänka rationellt. 

De politiska partierna som drev frågan om kvinnlig rösträtt var främst Liberalerna och Socialdemokraterna. Men alla var inte glada när beslutet om allmän och lika rösträtt gick igenom i riksdagen. Högerns parti Allmänna valmansförbundet (numera Moderaterna) motarbetade förslaget in i det sista. Den svenska kungen Gustav V bytte sida strax innan beslutet togs, från att tidigare varit emot kvinnlig rösträtt till att stötta förslaget.

När fick vi allmän rösträtt i Sverige?

Trots att allmän och lika rösträtt gällde från 1919 var det efter det fortfarande många människor som inte fick rösta. Rösträtten gällde inte för de som satt i fängelse, hade stora skatteskulder, var omyndigförklarade, män som inte hade utfört värnplikten och romer utan adress. Sedan 1989 har alla medborgare över 18 år fått rösta i Sverige, då rätten att omyndigförklara någon avskaffades samma år.

Fastän kvinnor fick rösta och väljas in som ledamöter år 1921 gick jämställdheten långsamt, och år 1974 var det bara drygt 20 procent kvinnliga ledamöter i riksdagen. Idag består riksdagen av 170 kvinnor och 179 män, men vi har ännu inte haft en kvinnlig statsminister.

Kvinnorna som kämpade för kvinnlig rösträtt

Några av de kvinnor som stod i frontlinjen för kvinnlig rösträtt i Sverige var medlemmar i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR), som grundades redan 1902. I föreningen fanns berömda medlemmar såsom Anna Whitlock, Elin Wägner, Lydia Wahlström och Anna Lindhagen. Tanken med föreningen var att välkomna kvinnor från alla samhällsklasser, men de ledande kvinnorna var från medelklassen.

Anna Whitlock, som var ledare i föreningen, inspirerade skaparna av SVT-serien Fröken Frimans krig. Sissela Kyles karaktär Dagmar Friman har många likheter med den nytänkande och driftiga kvinnan som engagerade sig i kampen för kvinnlig rösträtt.

För att motbevisa argumentet att kvinnor inte ens ville rösta gjorde föreningen LKPR en namninsamling där de fick in över 350 000 underskrifter. Förutom namninsamlingar delade de ut flygblad, höll tal och skrev till och med brev till kungen. De startade dessutom tidskriften Rösträtt för kvinnor som gavs ut fram tills beslutet togs år 1919. 

För att uppnå målet med kvinnlig rösträtt på samma villkor som för män försökte de på olika sätt att påverka människors uppfattning, alltså arbeta opinionsbildande. Bara genom att föreningen existerade visade de att kvinnor ville bli en del av politiken. De skrev också protester och anordnade protestmöten och var som mest över 17 000 medlemmar, spridda i lokala föreningar runt om i Sverige. Föreningen upplöstes samma år som kvinnorna lade sina första röster i ett riksdagsval.

Kvinnlig rösträtt världen över

Allt som allt tog det faktiskt 40 år för svenska kvinnor att få rösträtt. Sverige var det sista landet i Norden att ge kvinnor rösträtt och faktiskt ett av de sista länderna i norra Europa att införa det – men långt från det sista i världen. 

Idag låter de flesta länder kvinnor rösta, men i 17 länder är rösträtten inte på lika villkor för män och kvinnor. I dessa länder kan kvinnor ha en laglig rätt att rösta, men i vissa fall behövs mannens tillstånd och i andra så har länderna inga nationella val. Det finns dessutom tre länder som inte har kvinnlig rösträtt på nationell nivå: Somalia, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, enligt Sveriges radio.

En tidslinje: Hur gick det till när vi fick kvinnlig rösträtt i Sverige?

Vägen mot kvinnlig rösträtt i Sverige var lång och snårig. Det behövdes nästan 40 motioner och två propositioner innan beslutet äntligen togs. Så hur gick det till egentligen? Jo, så här!

• 1862: Rika och ogifta, myndiga kvinnor fick nu rösta i de kommunala valen. När dessa kvinnor gifte sig blev de dock återigen omyndiga, vilket innebar att de förlorade sin rösträtt.
• 1884: Frågan om kvinnlig rösträtt lades fram som förslag i riksdagen av liberalen Fredrik Theodor Borg, men det föll med 53 röster mot 44.
• 1902: Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) startades av politiskt aktiva kvinnor. 
• 1907-1909: Nu får också kvinnor med rösträtt ställa upp i valen och bli ledamöter i kommunerna.
• 1912: Lagförslaget om kvinnlig rösträtt lades fram av den liberala regeringen, men röstades ned av Första Kammaren där 86 röster var emot och 58 röster var för. 
• 1918: Förslaget lades återigen fram av Sveriges regering, som nu bestod av liberaler och socialdemokrater, och denna gång gick det igenom. Men för att möjliggöra rösträtt i praktiken krävdes två grundlagsändringar.
• 1919: Den 24 maj fick kvinnor över 23 år äntligen sin allmänna och lika rösträtt, efter att det första grundlagsbeslutet tagits.
• 1921: Efter ett andra grundlagsbeslutet blir kvinnlig rösträtt möjlig i praktiken. Nu får kvinnor delta i sitt första riksdagsval där 47 procent av de röstberättigade kvinnorna röstar. Kerstin Hesselgren blir den första kvinnan att väljas in som riksdagsledamot i Första Kammaren och för första gången räknas även gifta kvinnor som myndiga vid 21 års ålder.

Tips! Så har kvinnlig rösträtt skildrats på film och tv

Vägen till kvinnlig rösträtt har skildrats många gånger i både serier och filmer. Vi har valt ut fem stycken som ni borde se nu!

Fröken Frimans krig (serie)

I serien får vi möta Dagmar Friman (som spelas av Sissela Kyle), vars karaktär är baserad på Anna Withlock och andra kvinnorättskämpar under tidigt 1900-tal. Seriens fyra säsonger finns på SVT Play. 

Suffragette (film)

Filmen utspelar sig i London under Suffragetternas kamp om kvinnlig rösträtt år 1912. Rörelsens ledare Emmeline Pankhurst spelas av Meryl Streep. 

Iron Jawed Angels (film)

Med Hillary Swank i huvudrollen porträtteras de amerikanska Suffragetternas strid för kvinnlig rösträtt. I filmen får vi följa rörelsens ledare, Alice Paul och Lucy Burns, som ger en oss en inblick i de fredliga och smarta strategier som krävdes för att uppnå kvinnlig rösträtt i USA.

The Divine Order (film)

I början av 70-talets Schweiz har landets kvinnor fortfarande ingen rösträtt. Filmen handlar om hemmafrun Nora Ruckstuhl som går med i kampen för kvinnors rättigheter och rösträtt, trots ett hårt motstånd.

Rösträtt för kvinnor 100 år (dokumentär)

Vill du veta ännu mer om hur det gick till när vi fick kvinnlig rösträtt i Sverige? Då ska du se den här dokumentären där historikern Karin Kvist Geverts berättar om kampens viktiga milstolpar. Se dokumentären här!

Källor: Riksarkivet, Riksdagen, Stockholmskällan, Göteborgs universitetsbibliotek, SVT Nyheter och Sveriges Radio.