Annahita Yazdi: ’’Jag var helt mättad, trött och äcklad av alla skönhetsprodukter’’

Vi har bestämt att träffas i Scandic Anglais lobby. Annahita Yazdi önskade en tyst och lugn hotellobby för intervjun, och jag kände till hela noll stycken. Men efter att ha gjort en liten tur på Google Maps så löste sig det hela. Annahita däremot känner jag till väldigt väl. Det är liksom svårt att ha missat henne som hudvårdsintresserad. Hon har blivit utsedd till Årets skönhetsskribent 2016 av Apoteket och har hörts i Kakan Hermanssons podcast Under huden. För elva år sedan startade Annahita sin blogg Whinar.se, som till en början verkade som en dagbok men beauty kom snabbt att få ta allt mer utrymme.

– Jag fick så himla bra respons när jag skrev om beauty och då förstod jag att det var skönhet som läsarna ville ha. Det blev mer och mer en renodlad skönhetsblogg. 

Hettan sommaren 2018 kom att slå som en käftsmäll. Det tidigare diffusa klimathotet började klarna. För många blev det tydligt att miljökrisen händer nu och att vi är mitt i den, så var det även för Annahita. 

– Jag kände att jag behövde göra något med mitt skrivande, å ena sidan tycker jag inte man kan lägga ansvaret på den enskilda individen, å andra sidan har jag har haft känslan att jag bidrar eller underblåser en ofrisk konsumtion genom att skriva om produkter. 

Jag var äcklad av alla produkter

Vid årsskiftet 2018/2019 införde Annahita tre regler att följa: inte skriva om beauty, inte flyga och inte shoppa. Noll shopping innebär inga kläder, ingen hudvård, inget smink, ingen inredning och ingen elektronik. 

– När jag började mitt köpstopp var jag helt mättad, jag var så trött och äcklad av alla produkter och prover som jag fick skickat hem till mig. 

Unga skuldsätts under influencer-eran

I mitten av september släpps antologin Vad håller ni på med? där flera kreatörer delar sina tankar om klimatet. Annahita medverkar med en text om hennes konsumtionsbägare som rann över och hur unga skuldsätts för att hänga med i influencers produktomsättning. I texten skriver Annahita om hur hon en tisdag redan hunnit få hem hela sju paket på posten innehållandes någon mascara, ett serum från Clinique, en ögonskugga från Too Faced och ett läppglans från Nars. Det bör alltså sägas att vid köpstoppets början hade Annahita ett klädskåp fyllt med produkter och prover som hon idag, åtta månader senare, inte ens brukat hälften av.  

Men en dag kommer skåpet vara tomt och vad händer då? Något måste hon väl ändå använda, någon ansiktskräm ändå? Det tänker i alla fall jag med min csn-kassa som klirrar tomt i slutet på varje månad. Det är en sak att vara beroende av att handla, men att kompromissa med sitt yttre? Finns det inte en skräck för att få sämre hy? 

– Jo, det här med livsstilsinflation är så himla besvärande, att man hela tiden sätter sin standard så mycket högre. Nu har inte jag längre en stril ström av svindyr, effektiv kvalitetshudvård men det är okej. Om jag får massa finnar så får det väl vara så. Jag har liksom vägt frihet mot perfekt hud och sanningen är att friheten vinner. 

Och visst har det rått en brant hudvårdinflation. Det har blivit mer eller mindre folkligt att ta hand om sin hud. Ökningen av antalet badrumsskåp innehållandes tvåprocentig BHA-syra från Paulas Choice, en pumpapeeling från Peter Thomas Roth eller kanske en blodmask från The Ordinary lär vara några hundra procent, va? Det var lite av en revolution, en frigörelse från intressets tidigare låga status. Kvinnor som var less på att kvinnligt kodade intressen alltid tillskrivs som ytliga och oviktiga. Det fanns ett driv i att återta skönhet och göra det coolt och viktigt.

Jag tänker att du var en del i detta återtagande, kan du inte känna att du är rädd att lägga skam över intresset igen? 

– Jag vet att det å ena sidan är destruktivt ur klimatsynpunkt, men jag vet också att det är en syssla som utövas till största del av kvinnor. Det finns ju både feministiska och icke-feministiska drag i det, jag har svårt att avgöra om det är bra eller dåligt. Men nu när jag fått en viss distans till det så känner jag mer att boomen är negativ, men jag vet ju inte hur jag hade tänkt om jag inte hade haft ett klädskåp med produkter hemma. 

Den nya livsstilen har fått huvudsakligen positiv respons av läsarna, men hur reagerar kollegorna? Jag tänker att det kan vara känsligt bland andra skönhetsredaktörer/bloggare/skribenter som försörjer sig på att skriva om produkter? 

– Det var något jag tänkte väldigt mycket på och jag skrev att jag inte ville att de skulle känna sig påhoppade, det skulle inte vara riktat mot dem utan mot oss som helhet och samhälle. Liksom vårt konsumtionsmönster och branschens press. Men jag har fått mycket respons från flera kollegor som försörjer sig som skönhetsredaktörer, influencers och skribenter som helt öppet tycker att det är jättebra. Det är så skönt att få den backningen i skönhetscommunityt. 

Men hur kan då ett liv utan onödig konsumtion se ut? Kommer du snickra ihop egna produkter? 

– Det kommer nog ta minst ett år till innan jag använt upp alla produkter i mitt skåp. Jag kommer inte göra mina egna produkter, jag köper inte riktigt den trenden. Jag kommer nog inte heller fokusera på att köpa det billigaste men jag kommer köpa mer målinriktat. 

Avföljde alla och klippte medlemskort

I och med köpstoppet slutade Annahita följa skönhetsbloggar och gjorde en stor rensning på instagram. Hon avprenumererade på alla nyhetsbrev och klippte medlemsskapskort. 

– Jag försöker hålla mig undan, det är liksom nödvändigt för att omprogrammera mig, att klippa allt. 

Lite som att göra slut med en partner? 

– Ja, exakt så! Rensa bort allt som påminner om den för att gå vidare. 

Annahitas tips för att minska sin konsumtion 

1. Rensa ditt digitala liv. Jag ser det lite som att jag städar mitt hem, vi spenderar så mycket tid i det digitala rummet. Då måste vi aktivt se till att ta bort det som besvärar oss. 
2. Klippa bonuskort. Det har visat sig i konsumentforskning att personer som blir medlemmar handlar i snitt 30% mer. 
3. Ställ frågan till dig själv: behöver jag verkligen det här? Man måste göra skillnad på vad man behöver och vad man är van med att ha. Är det ett behov eller en härlig vana? 

Antologin Vad håller ni på med? där Annahita medverkar med sin text Influencern som hoppade av utkommer den 16 september. I och med boksläppet lanseras även hemsidan Klimatlöftet som ett sätt att engagera läsare i klimatfrågan. 

TEXT: Moa Malmqvist