Det finns garanterat ingen annan som Laleh – detta genommusikaliska skogsrå med rötter i Iran och Hammarkullen, som nu slagit ner sina bopålar i jetsetarnas Los Angeles. Där jobbar hon som låtskrivare och producent åt internationella artister, men här hemma är Laleh aktuell med sitt nya album Kristaller och en stor Sverige-turné med en rad konserter. Mer
Vi har träffat Laleh: ”Jag är mycket lyckligare nu än jag var som tonåring”
Nästan samtidigt som Laleh släppte sitt föra album Colors 2013 dog hennes mamma. Sorgearbetet har såklart präglat nya plattan Kristaller, men det är ändå Lalehs framtidsoptimism och obändiga självförtroende som framför allt präglar hennes nya sånger.
Sedan några år bor Laleh i Los Angeles där hon har skrivit och producerat för internationella artister som Demi Loavato, Ellie Golding och Adam Lambert. Detta faktum är lite svårt att fatta när man möter denna spontana, spralliga och helt odiviga tjej. Vi fick en exklusiv intervju med Laleh där hon berättar om sin musik och sina drivkrafter. Varsågod – möt Laleh.
Hur skiljer sig ditt nya album från dina tidigare?
– Den känns mer ”jag”, och så är den nog lite mer som jag var på högstadiet då jag lyssnade mycket på hiphop. Speciellt de engelska låtarna är lite mer beat-baserade. Jag gillar ju sån musik men inte att rappa, så jag har försökt hitta ett sätt att närma mig den musiken som känns som ”jag”. Jag tycker såklart att det är en jättebra skiva, och jag känner mig tryggare med den än med mina tidigare. Jag är lite bättre som producent i dag, så att jag kan förverkliga alla visioner och idéer jag har. Så här känner man ju lite efter varje ny skiva, det är en del av processen.
Lost Army/Warner Music
Hälften av låtarna är på svenska och hälften på engelska – tycker du att deras karaktärer skiljer sig ifrån varandra?
– Ja, det tycker jag. Varje ny låt kommer som en idé, och så känner man sig för vad som passar för just den låten. Många av de engelska låtarna är sådana som jag bara inte har kunnat ge bort till någon amerikansk artist eftersom de kanske kräver en viss typ av röst eller så. Ja, de som helt enkelt kräver en Laleh, ha ha.
Jag får en känsla av att de engelska låtarna är lite kaxigare…
– Jaha? Det är de kanske. Det viktigaste för mig är att jag låter hela min personlighet får ta plats i musiken och att jag inte begränsar mig. Många artister bestämmer sig för ”så här låter jag”, men det vill inte jag göra. Jag vill hela tiden testa saker och upptäcka nya sidor av mig själv.
Laleh: ”Inte effektivt med politisk musik”
Vilken är din personliga favorit på nya plattan?
– Jag har jättesvårt att välja, men jag tycker ju att jag i ”Bara få va mig själv” lyckats fånga den känslan och budskapet på ett coolt sätt som är svårt att göra, och som kräver ett hantverkskunnande jag inte visste att jag hade.
Ser du din musik som politisk? Önskar du att den vore mer politisk?
– All musik är ju på sätt och vis politisk, men jag tror inte det är effektivt att bli allt för specifikt politisk i musiken. Lyckas man är det såklart bra, men oftast blir det inte så bra när folk försöker göra medvetet politisk musik. Det som ger bäst resultat tror jag stället är om man försöker väcka det politiska tänket hos folk. Om kidsen exempelvis sjunger min text i sången Goliat på skolavslutningarna, ”Vi ska göra Jorden hel, vi ska aldrig skada varandra mer”, (låten heter ”Goliat, reds anm.) så tror jag att det gör mer nytta. Att de ställer sig frågor och att det väcker funderingar hos dem.
[adSpace placement=”manual”]
I en intervju har du sagt att ilska är en stor drivkraft för dig…
– Va? Det tror jag inte på! Jag måste ha menat ”revansch”. Jag har ju mina idéer om hur jag vill göra saker och ting och får då ofta höra att ”så kan man inte göra” och ”så gå det inte till”. Då är det viktigt att påminna mig själv om att ”jag har rätt att göra saker på mitt sätt”.
”Släpp fram duktiga tjejer som producerar”
En sak du har uttryckt irritation över är att musikbranschen är så mansdominerad. Händer det att du inte tas på allvar just för att du är tjej?
– Jag tycker att jag att jag tas på allvar, min kritik gäller mer att det exempelvis är ovanligt att man släpper in kvinnor som producerar och som projektleder. I alla fall i popbranschen i USA. När jag kom till LA märkte jag att man såg detta, att det är killar som producerar, som en självklarhet. Det ville jag såklart ändra på, så jag började producera ännu mer. Men det finns hopp för framtiden, det gäller bara att ändra den mentala inställningen och släppa fram duktiga tjejer som producerar.
Lost Army/Warner Music
Din pappa och din bror är döda sedan länge och din mamma dog ungefär samtidigt som du släppte din förra skiva Colors 2013 – har du bearbetat din sorg genom musiken och genom låtarna på Kristaller?
– Ja. Att jag nu är ensam kvar har gjort att jag börjat ställa mig frågan ”Vem är jag?” Exempelvis så sjunger jag i låten Kristaller ”Världen är full av kristaller och aldrig mer som förut”.
Det känns som om du har vänt sorgen till något positivt, till en tro på framtiden.
– Ja, det gäller att förstå att ju mer du upplever av livet desto fler kristaller blir det, och det aldrig mer blir som förut. Världen förändras hela tiden. Det finns både sorg och glädje i det. Ibland kan det vara svårt att våga tro att det ska bli bättre, men det blir oftast det. Jag är mycket lyckligare nu än jag var som tonåring. När man blir äldre blir man också mer fri.
”Försök behålla dina barndomsvänner”
Vem eller vilka ser du som din familj i dag?
– Det är ett ständigt pågående projekt att skapa en familj. Det är svårt. Blodsband är ju en sak, men att hitta riktiga vänner är svårare ju äldre man blir. Jag har väldigt många barndomsvänner som jag håller fast vid, och skulle jag ge en rekommendation så är det att försöka att behålla sina gamla vänner. Det är ju ganska magiskt att ha vänner som kände en redan när man var liten, som har hela bilden av dig.
[adSpace placement=”manual”]
Är det svårare att skaffa nya vänner om man är känd? Är det svårare att lita på folk då?
– Jag tror inte det, det är nog bara svårt generellt. Det som är svårt är att människor man inte känt sedan tidigare redan har en massa uppfattningar om hur man är. Vissa saker kanske stämmer, men det kan också vara svårt att leva upp till deras förväntningar. Det kan vara svårt att mötas då.
Laleh: ”Känner man min musik känner man mig”
Finns det en offentlig Laleh och en privat Laleh – eller är det en och samma person?
– Jag tror i alla fall inte att det är så stor skillnad, haha. Det jag gör är så mycket jag, allt jag gör är så ärligt. Känner man min musik så känner man mig. Mer eller mindre i alla fall. Jag pratar ju inte så mycket om mitt privatliv, och det respekterar de flesta. Jag vill ju hellre prata om min musik och poesin i mina texter.
Så jag bör alltså inte fråga dig om du ha någon speciell person i ditt liv just nu?
– Gulle dig, jag tycker det är fint att du undrar! En del artister kanske blir sura om man frågar privata saker, men jag blir glad över att man undrar, och att man bryr sig. Även om jag inte vill svara…
Så vad tycker du att jag ska skriva under rubriken ”familj” i faktarutan?
– Jag tycker det vore fin som du kunde skriva ”Familj är något man kan skapa”. En del har turen att få en familj som funkar, medan andra måste skapa en egen ny familj. Jag funderar mycket på det. Ibland tänker jag på hur det skulle vara om jag exempelvis fick barn, om det skulle var jobbigt att ha mig som mamma. Barn är så gulliga, och så älskar jag gulliga djur också.
”För mig är det naturligt att gå in i olika bubblor”
Fast barn kanske inte är gulliga hela tiden…
– Nej, speciellt kanske inte när de blir kaxiga tonåringar, haha. Jag har inga barnplaner just nu i alla fall.
Lost Army/Warner Music
Var i livet är du om fem år?
– Om man tittar på mönstret, på hur jag levt mitt liv, så har jag alltid flyttat på mig efter några år. Nu börjar kanske LA-tiden att närma sig slutet, men jag har ingen aning om vad som blir bästa äventyr.
Du har ju i hela ditt liv flyttat på dig och bott på så skilda platser som Iran, Vitryssland, Berlin, Göteborg och Los Angeles. Var är ”hemma” för dig? Känner du dig rotlös?
– På ett sätt känner jag mig rotlös, men också att jag kan rota mig överallt. Jag har ju bara en bostad, för tillfället är den i LA, så det är mitt hem just nu. Man går in i olika bubblor i livet, olika sammanhang, och det tycker jag är roligt. För mig är det något naturligt.
5 SNABBA MED LALEH
Favoritmat: Svensk, persisk och japansk mat. Gärna vegetarisk.
Ser på tv: Orphan Black. ”Den kanske inte visas i Sverige, men den tycker jag är cool”.
Bästa shoppingstaden: Berlin. ”Där finns många spännande designers och man kan hitta kul plagg som det bara finns en av.”
Plagg jag aldrig skulle bära: ”Jag kan bära allt, bara jag tycker det är snyggt.”
Förebild: ”Det finns såklart många offentliga personer som är förebilder, men jag vill ändå slå ett slag för vanliga människor som får jorden att gå runt. Jag har en kompis som heter Sevim som verkligen är häftig och har en talang för att leva.”
FAKTA
Namn: Laleh Pourkarim.
Ålder: 34 år.
Yrke: Artist och musikproducent.
Familj: ”Är något man kan skapa”.
Bor: Hollywood, Los Angeles.
Aktuell med: Nya albumet Kristaller och Sverige-turné som har premiär 28 oktober i Göteborg och final 27 november i Karlstad. Läs mer här.