17 saker du minns om du spelade instrument som barn

1. Dags att börja på kulturskolan! Man rangordnade tre instrument man ville lära sig – och fick såklart sitt sista val… (Därav valthornet för undertecknad).

2. Men det var ändå ett instrument! Och är man tio år kan man intala sig att de mest töntstämplade instrumenten ändå är lite coola.

3. Det absolut tråkigaste man tvingades spela på sin lektion: skalor!

4. Och spelläxan, den stressövade man (endast) timmen innan sin lektion.

5. Varje jul och kalas samlade man släkten (som var måttligt road) i vardagsrummet och uppträdde…

6. …Med en repertoar som den här:

[adSpace placement=”auto”]

7. Fick man chansen att visa upp sina kunskaper på en skolavslutning eller musiklektion var man inte sen att släpa med sig sitt instrument dit också.

8. Vi som spelade blåsinstrument tömde de på typ en deciliter spott efter varje spellektion :))

Bildkälla

9. Om man som undertecknad var en riktig orkestertönt var man bergis kär i någon i ensemblen (trummisen <3).

10. Och hela orkestern fick öva samma stycke hela tiden för att en eller två alltid spelade fel…

11. Sen uppträdde man på stan och spelade in våren eller julen eller sommaren…

12. Helst ville man ju spela i ett coolt band (men hur många band behöver ett valthorn liksom?)

[adSpace placement=”auto”]

13. I stället komponerade man minst en egen låt (av tvivelaktig kvalitet).

14. Känslan när man fick höra hur mycket det kostade att KÖPA sitt instrument (i stället för att hyra från Kulturskolan) och att ens lärare hade minst ett eget.

15. När man ville sluta spela var man alltid tvungen att pina sig igenom resten av terminen för avgiften var redan betald.

16. ”Men det är så roligt att kunna ett instrument när du blir äldre” försökte föräldrarna för att man skulle fortsätta…

17. Och två månader efter att man hade slutat kom man på att man ville lära sig ett annat instrument och så började allt om igen :))