VeckoRevyns Josefin Knave: ”Låt dig inte smittas av en hälso-zombie”

VeckoRevyns redaktör och bloggaren Josefin Knave har tröttnat på träningshetsen och jakten på den perfekta vältränade kroppen. Gör dig själv en tjänst och läs hennes krönika här!

Nu måste jag bara få lufta en grej som har gjort mig så otroligt frustrerad på sistone. Det är nämligen som att nåt sorts zombie-virus har tagit över vissa personer. Smittan verkar främst spridas genom forum som Instagram men jag har även sett tydligt drabbade personer på Facebook och bloggar. Ja, snart lär det inte finnas ett endaste feed där jag inte stöter på en hälso-zombie.

Att använda ordet tränings-zombie är kanske fel egentligen. Det första jag tänker på när jag hör ordet zombies är sega varelser som går lååångsamt, långsamt – och det är motsatsen till vad hälso-zombiesarna gör. Men om man läser Wikipedias (bästa källan) beskrivning av zombies blir det ändå klart att det funkar.

”en människa vars sinne behärskas av en annan eller vars viljeförmåga helt försvunnit”

Hälso-zombiesarna har tagit hälsa och träning ett steg längre. De går upp klockan 05.30 för att hinna med en PW innan frukost (”kvarg, nötter och proteinpulver – supergott”), de byter ut så gott som alla kolhydrater (”onödigt”) mot tre skivor gurka, fem ruccolablad och sex strimlor paprika och ser till att exakt varje löprunda mäts med RunKeeper så att de kan kopiera den där kartan som visar exakta löpsträckan (helst 5-6 kilometer på vardagar, för att sedan fira med 1 mil på helgen). Bild på träningsskorna under PW:n, kanin-kosten och printscreenen från Runkeeper läggs självklart ut på Instagram så snabbt som det bara går. Det är nämligen så att hälso-zombiesarna tänker att alla andra vill se, heja och peppa när de går rakt in i hälsoväggen.

Vad andra gör med sina liv har jag egentligen kanske inte rätt att säga till om. De flesta som rör sig i sociala medier är vuxna människor som kan ta hand om sig själva – men det jag stör mig så otroligt mycket på med hälso-zombiesarna är just den här hjärntvättningen som gör att allt – alla resultat och alla prestationer – ska visas upp som ett desperat ”titta på mig jag tränar nu igen visst är jag duktig? Eller? Visst är jag? Kolla dååååååå!”. Det är såklart väldigt imponerande att lyckas hitta disciplinen att göra något helhjärtat – men när vi tittar på hur unga personer förhåller sig till sina kroppar idag tror jag att man gör väldigt många en otjänst genom att vifta efter den här typen av uppmärksamhet.


Tre print screens från Instagram, bland andra hittade under taggar som #fitinspo, #healthy och #aldrigvila.
Skulle ni känna er mätta av lunchen i mitten efter ett gympass? Jag hade svimmat för att sedan avlida kort därpå om jag inte hade fått mer mat, helt garanterat. Åtminstone så hade mitt humör inte varit att leka med! 

Ser jag att tre av fem lunchbilder på min instagram är både hälften så små och dubbelt så gröna som min lunchlåda är det klart att jag börjar undra. Är min lunch… onyttig? Innebär första morgontitten på Instagram fyra bilder på folk som är ute och morgontränar en helt vanlig, trött torsdag är det klart att jag tänker till. Är jag lat som precis har avverkat tredje snoozen och som inte tänker röra på mig mer än min jobbpromme idag? När jag ser bilder på perfekt tränade magar med texten ”nu börjar det väl märkas liiite i alla fall?” är det inte alltid utan att jag nästan äcklat tittar ner på min egen mjuka, vinterbleka – och helt normala mage.

Jag har svårt att tro att jag är ensam, och nu när jag har insett vad som till stor del har gjort att jag helt plötsligt har börjat bli lite kritisk mot min kropp blir jag ibland så arg på de här bilderna att jag bara vill gå in och skriva arga kommentarer. Men det är ju inte heller rätt väg att gå.

 

Jag tycker inte om att inte ha lösningar på saker och ting, men det får jag inte här. Jag skulle vilja att alla tänkte till en extra gång men samtidigt har ju folk rätt att säga och göra precis hur de vill. Här har ni i alla fall en bild på en helt vanlig (nåja), 23-årig mage som inte kommer få några magrutor men som är rätt stark ändå. Och den kommer ta mig tusan få luftas fritt på varenda strand i sommar även om den kommer vara långt ifrån brunast. Den vet nog innerst inne att den charmig, mysig och fin ändå. Nu ska jag bara se till handsprita händerna innan jag går in på Instagram framöver för att slippa drabbas av zombie-viruset som får mig att tro nåt annat. Kan faktiskt inte tänka mig något värre.


/Magen som kanske inte har några synliga muskler och som helst ligger i veck när jag sitter ner – men som också bär på en spännande historia, två portioner pasta med grönsakssås och som får en massa kärlek varje dag.

 

Josefin Knave är redaktör på VeckoRevyn och driver även en riktigt bra blogg. Den hittar du här! 

 

Läs fler artiklar och mer om Size Hero – VeckoRevyns ständigt pågående kampanj mot sjuka skönhetsideal – här!