Experten: ”Föräldrar som kritiserar sina kroppar öppet påverkar barn negativt”

Maja Engström jobbar på Frisk & Fri, riksorganisationen mot ätstörningar, och menar att det viktigaste för att motarbeta ätstörningar är den enskilda personens egen påverkan.

– Det viktigaste är vad varje person kan göra. Vi måste alla komma ihåg att vi har ett ansvar för varandra, för vad vi delar och vad vi säger, säger Maja Engström till Veckorevyn.com

kari_traa_annonsbalk-1
Frisk & Fri – riksföreningen mot ätstörningar, har i över 30 år arbetat med att stötta personer som drabbats av ätstörningar och deras anhöriga. Maja Engström är en av dem som jobbar på Frisk & Fri. Hon möter dagligen personer som har ätstörningsproblematik och hennes kunskap och erfarenhet på området är stor.

– Att någon drabbas av ätstörningar beror inte på en enskild grej, det är flera orsaker som spelar roll. Men normer och bilder vi ser i media och i sociala medier är en av pusselbitarna som ingår i problematiken, säger Maja Engström.

Trots att idealet i dag, på vissa plan, går mot en något större rumpa och ”kurvor”, så är det ändå smala midjor och fett på rätt ställen som gäller i de rådande normerna.

– Om vi backar bandet 100 år ser vi att det idealet vi har i dag börjar. Då handlade det om korsetter för att få en smal midja, och smal midja är ju normen även i dag, det ligger kvar. Överlag ska kvinnor fortfarande vara smala och män muskulösa, säger Maja.

”Fler vågar söka hjälp”

I dag finns det också fler kanaler i vilka idealen sprids, men det behöver inte betyda att antalet personer som insjuknar i ätstörningar faktiskt är större.maja-engstro%cc%88m2

– Det är svårt att svara på om ätstörningar har ökat och det finns ingen forskning som visar på det. Däremot kan vi se att fler vågar söka hjälp, säger Maja.

Hon menar också att det man faktiskt kan se är att unga personer i större utsträckning har en negativ bild av sig själva och sin kropp.

– Människan är ett flockdjur och vi vill gärna passa in. Är det en viss typ av kroppar som alltid syns så påverkas vi av det, även om vi tror att vi inte gör det. Och en person som är drabbad av en ätstörning kan vara extra mottaglig för bilder och hets kring ideal.

Det är fortfarande främst tjejer som drabbas, vad beror det på?

– Jag tror att mörkertalet bland killar är stort och många vågar inte söka hjälp. Ätstörning är en problematik som ofta förknippas med unga tjejer och kvinnor. Om man som kille känner att man har problematik så kan det vara svårt att identifiera sig med det som skrivs om anorexi och andra ätstörningar. De artiklar som finns handlar ofta om unga tjejer och i informationstexter står det ibland ”hon” när det handlar om ätstörningar.

Fler söker hjälp för ortorexi

Den enskilt vanligaste ätstörningsdiagnosen som ställs i dag är ”Andra specificerade ätstörningar”, ANS. Det vill säga problematik som inte faller under de ganska hårda kriterier som finns för anorexi och bulimi. En vanlig missuppfattning är att ätstörningar som faller under kategorin ANS inte skulle vara lika allvarliga, vilket inte nödvändigtvis stämmer – de kan bara ge uttryck på ett annat sätt.

En annan form av anorexi som uppmärksammats allt mer de senaste åren är ortorexi. Det är en form av ätstörning som grundar sig i en extrem hälsomedvetenhet där maten och träningen till slut blir ett problem. Ortorexi är inget nytt fenomen, samma träningshets gick att se på till exempel 80-talet, menar Maja. Men skillnaden nu är, precis som vid andra ätstörningar, att fler söker hjälp.

– Personer som söker stöd hos oss märker att träningen har blivit ett bekymmer och att de till exempel har extremt svårt för att ta en vilodag.

Vad är det enskilt viktigaste insatsen samhället kan göra för att komma till rätta med ätstörningar?

– Det viktigaste är vad varje person kan göra. Vi måste alla komma ihåg att vi har ett ansvar för varandra, för vad vi delar och vad vi säger. Hur pratar vi som vuxna om våra egna kroppar inför varandra och inför våra barn? Växer man upp med en förälder som kritiserar sin egen kropp så händer det något med barnets tankesätt, och det kan påverka synen på kroppen mycket.

– Om vi alla tänker efter innan vi pratar om kroppar och innan vi delar saker i sociala medier kan vi tillsammans skapa förändring.

Artiklar publicerade under #iamtheswedishmodel sponsras av sportmärket Kari Traa och syftar till att synliggöra sport- och modebranschens skeva skönhetsideal och dess negativa inverkan på unga kvinnors psykiska hälsa. Läs mer på www.theswedishmodel.se

Läs andra artiklar i serien:

Felicia, 19, fick ätstörningar redan på högstadier: ”‘Healthy is the new skinny’ gjorde mig sjuk”

Varannan ung kvinna har bantat – experten: ”Andelen unga som försöker gå ner i vikt har ökat”

Annons