Saga och Xenia: ”Att vara trans är en så liten del av vårt liv”

I tv-serien Tjejer som oss som just ni visas på SVT Play får vi möta fem transpersoner som visar sig vara rätt vanliga tjejer (vad nu det är). Läs om vårt spännande möte med två av dem – Saga Becker och Xenia Klein.

Vad är en transperson? Det finns inget självklart eller enkelt svar, men vill du veta lite mer om denna så länge osynliggjorda minoritet så titta på SVT Plays nya serie Tjejer som oss. I sex kvartslånga avsnitt får tittarna följa fem transtjejer i deras vardag: Vanessa, Saga, Ivy, Xenia och Heidi.

Vi träffade två av dessa stolta och levnadsglada transtjejer – Saga Becker och Xenia Klein – för ett förtroligt samtal om identitet, fördomar och könskorrigering.

Varför ska man se Tjejer som oss?
Xenia: För att vi är intressanta personer som i programmet för intressanta diskussioner.

Saga: Fast egentligen är ju våra liv rätt allmängiltiga, vi är som folk är mest. Så jag tror att många tjejer kan känna igen sig i oss. Jag tycker att det är viktiga program; när jag själv växte upp fanns det inga transpersoner alls i offentligheten, att känna igen sig i eller kanske se upp till.

Saga Becker 1
Saga Becker Foto: SVT

Hur definierar ni er själva? Vad vill ni bli kallade?
Saga: Jag är lite emot hela den grejen, att överhuvud taget behöva definiera sig. Jag tror inte att saker och ting är statiska, och inte heller på den binära uppdelningen i olika kön. För mig är inget svart eller vitt. Mitt tips när du möter en ny människa är att fråga vilket pronomen hen vill att du använder. Det är en respektfull fråga och ingen kommer att ta illa upp för att du ställer den. Jag använder oftast pronomenet ”hon”, men vissa dagar känner jag mig inte som någonting och vill bara vara människa. Jag är mer intresserad av ”vem du är” än ”vad du är”. Att vara ”trans” är en så himla liten del av mitt liv, jag är så mycket mer.

Xenia: Det håller jag helt med om. Själv är jag en kvinna, kort och gott.

Xenia Klein 1
Xenia Klein Foto: SVT

Vilka fördomar möter ni er vardag?
Saga: Det jobbigaste tycker jag är känslan av att man hela tiden måste hävda och förklara sig själv. Att hela ens person behöver en slags faktaruta. Det är också vanligt att folk blandar ihop könsidentitet med sexualitet. Det är inte en sexuell läggning att vara transperson, man kan ha vilken sexualitet som helst. Och så finns det de som tror att man byter personlighet när man kommer ut som transperson; jag är fortfarande samma person, fast kanske lite mer sann mot mig själv.

Xenia: Jag håller helt med om att det är väldigt jobbigt att en måste hålla en miniföreläsning om vad en transperson är minst en gång om dagen. Folk måste bli bättre utbildade inom det här området! Man kan ju åtminstone googla och läsa på lite själv innan man frågar. En förväntas vara så otroligt förstående när det gäller folks okunskap.

Saga: En annan jobbig grej är att man ofta ses som en slags minoritetsrepresentant. Transpersoner är lika olika varandra som alla andra människor.

Hur kan samhället i stort bli bättre för transpersoner? Vad måste göras?
Saga: För det första att politikerna börjar ta oss på allvar. Att de tar del av den nya forskning som finns om oss och agerar därefter, och inte tillsätter ännu en utredning som kommer fram till det vi redan vet. Rent konkret kan det handla om bättre utbildning för beslutsfattare och i skolorna, att förkorta vårdköer, att vi blir inskrivna i hatbrottslagen, att massmedier porträtterar oss på rätt sätt. Det är viktigt att bilden av oss blir sann och ärlig, och att man förstår att vi kan vara på så många olika sätt. Alla transpersoner är exempelvis inte intresserade av att göra en könskorrigering.

Xenia: Jag tänker bland annat på att det finns mycket forskning kvar att göra. Det finns massor av förlegade teorier som fortfarande används och som måste motbevisas. Att fler juridiska kön accepteras är också en viktig fråga.

Saga Becker 2
Saga Becker Foto: SVT

Könskorrigering, som nämndes nyss, är förstås en känslig och väldigt intim fråga…
Saga: Det stora intresset för just detta visar väl bara tydligt hur könsfixerade de flesta är. Att det tas upp i Tjejer som oss har ju att göra med att SVT-produktionen styrde innehållet så. För min egen del vill jag inte prata om det, utan hänvisar till programmet där jag pratar lite om det. Egentligen tycker jag bara att det borde vara intressant för de jag ligger med, om ens dem…

Xenia: Jag föredrar termen ”könsbekräftande behandling” istället för könskorrigering. Jag pratar om min egen ”neofitta” i programmet, hur man tar hand om en sådan med mera. En neofitta är en fitta som formats eller omformats med hjälp av kirurgiska tekniker. Det är inte bara transpersoner som har neofittor utan även ”vanliga” ciskvinnor som exempelvis blivit könsstympade eller haft cancer i vaginan.

Xenia Klein 2
Xenia Klein Foto: SVT

 

När kom ni först på att ni inte var ”som andra killar” och började identifiera er som ”trans”?

Xenia: Jag kom på att jag var, eller är, en kvinna ganska tidigt. Jag har inget exakt datum.

Saga: För min del var det jättetidigt, att jag kom på att jag inte riktigt passade in i normen. Jag är jätteglad att jag hittade mig själv innan jag fyllt 30, det finns många som aldrig hittar sig själva. Och min familj har alltid stöttat mig som tur är. Min familj består av mamma, pappa, en syster och två bröder.

Xenia: Jag har också fått stöd från min familj – mamma, pappa och mina två bröder – även om stödet har fördjupats och blivit bättre med tiden. Redan när jag kom ut var de väldigt accepterande, men hade ju inte så mycket kunskap då. Efteråt har de lagt mycket tid och energi på att lära sig, så de har ibland utbildat mig, haha.

Saga Becker 3
Saga Becker Foto: Heidi Ingensdotter/ SVT

Saga Becker är 27 år och kallar sig själv allkonstnär. Hon blev känd för allmänheten när hon förra året som första transperson förärades en Guldbagge, för bästa kvinnliga huvudroll i långfilmen 2Nånting måste gå sönder” av Ester Martin Bergmark. Saga är precis klar med sin första egna kortfilm som hon skrivit manus till, regisserat och även är med i.

Xenia Klein är 24 år, konstnär och studerar för tillfället på Konstfack i Stockholm. Hon arbetar med många olika tekniker och medier, för tillfället med en installation som består av ett rum som hon fyller med måleri, texter och figurer och där kommer att arrangera öppna middagar. Nästa år ger Ordfront ut en fackbok om fittor där Xenia bidragit med ett kapitel om ”neofittan”.

Ordlista

Transperson – ett paraplybegrepp som tillkommit framför allt för att kunna vara en samlande term i sexualpolitiska frågor. Med transpersoner menas oftast personer som genom sina könsuttryck och/eller könsidentiteter avviker från könsnormen. Det kan till exempel vara transvestiter, transsexuella, genderqueer och genderfluid. Begreppet är inte tvingande; det står var och en fritt att definiera sig som transperson eller ej.

Cisperson – en person vars biologiska kön överensstämmer med deras juridiska, sociala och upplevda kön. Cisperson är motsatsen till en transperson.

Binär könsuppfattning – uppfattningen att människor förstås som antingen män eller kvinnor och att det finns tydliga regler för sättet som män och kvinnor ska vara på.

Könskorrigering – den allmänt accepterade termen att använda när en person anpassar sin kropp, exempelvis kirurgiskt, efter det kön hen uppfattar sig som.

Har du funderingar kring könsidentitet och ”transfrågor” kan du kontakta RFSL Ungdom på trans@rfslungdom.se

Titta på Tjejer som oss här.

Annons