Har du dina känslor utanpå kroppen? Och inte kan dölja det du känner oavsett om du är arg, ledsen eller glad? Gråter du åt precis allt? Då kommer du garanterat känna igen dig i denna listan! Mer
in Livsstil
Är du en känslomänniska och gråter åt precis allt? Då kommer du känna igen dig i de här 16 punkterna!
-
Du gråter när du är arg.
När du är mitt uppe i ett bråk, oavsett vem du bråkar med, så kommer du till den där punkten när du blir så arg så istället för att rök börjar komma ut ur öronen på dig som på tecknad film, öppnas istället dina tårkanaler och tårarna forsar ut. Och då blir du ännu mer förbannad bara för att du vet att den person du bråkar med inte längre tar dig på allvar.
-
Du gråter när du är glad.
Om din kusin säger att hon är gravid, om din kollega säger att hen har köpt hus, om din lillebror säger att han gjorde mål på sin fotbollsmatch? Ja, då gråter du för att din kropp helt enkelt inte tycker att ett leende räcker till.
-
Du kan aldrig låtsas vara obrydd.
Precis som dina tårkanalen kan du heller inte kontrollera ditt ton- eller röstläge, vilket innebär att dina nära vet precis när du ens är det minsta upprörd över någonting. De vet också när du är uppspelt över något du berättar eftersom att det slutar med att du i princip skriker ut det du berättar.
-
Om någon gråter blir du också ledsen…
Det är jobbigt för dig att se ett litet barn gråta för att hen tappat sin glass eller trillat av gungan, men det kan du oftast hantera någorlunda bra genom att springa snabbt förbi. Värre är det däremot om det är din kompis eller partner som står där med kinderna våta.
-
… Särskilt om det är du som själv är orsaken.
Om det är du själv som gjort din vän ledsen, på grund av att du sa något taskigt eller trampade hen på tån, så kan det nästan verka som om att du försöker få folk att tycka synd om dig istället, eftersom att du inte kan hantera hur ledsen du blir.
-
Dina fyllenätter är en enda berg-och-dalbana av känslor.
Med alkohol i kroppen är det många som blir lite extra känsliga, men för dig som redan är känslig är det känslor-deluxe som kommer när du druckit ett par glas vin. Helt plötsligt blir du till exempel jätteledsen när du tänker på den där dejten du var på och som sedan inte ledde någon vart.
-
Du är tvungen att ventilera ibland.
Du har din mamma, din bästa vän och din farmor på snabbnummer i telefonen för att direkt kunna ringa och prata om det hänt något. Du vet att de kanske inte alltid vill lyssna, men du kan inte hjälpa det. Om du är ledsen vill du prata.
-
Du tänker inte efter före du säger något.
Som sagt, dina känslor kommer ofta så snabbt och bubblar ut så fort att de är svåra att stoppa, vilket ibland kan sätta dig i lite kniviga situationer. Som när du råkar säga precis det som dyker upp i tankarna, även om de bara finns där i typ två sekunder.
-
Och du går alltid lite för långt.
Medan vissa slutar när de sagt det som är relevant för diskussionen, så ska du alltid gå steget längre och gärna komma med personliga angrepp. Du vet, säga att hen är ful i håret, inte passar i de skorna… ja, gå för långt helt enkelt.
-
Du kan å andra sidan inte hålla inne med att du gillar någon.
Precis som att du säger alla dumma saker högt så säger du också alla snälla saker högt. Men det blir jobbigt när du precis träffar en person som du tycker om minsta lilla och gärna vill säga till hen att du tycker om hen orimligt mycket för att bara ha känt varandra i en timma.
-
Du får kämpa med allt du har för att inte börja gråta vid fel tillfällen.
Om din chef kallar in dig på sitt kontor för att säga att hen inte tycker du presterat ditt bästa på sistone, så vill du inget hellre än att lägga dig ner och gråta som ett litet barn. Men eftersom att du inte är ett barn kan du inte göra så, faktiskt. Så istället försöker du bara komma ut därifrån så fort som möjligt så du kan springa in på toaletten och släppa ut alla dina känslor där.
-
Folk i din närhet förstår aldrig din känslo-karusell…
Oavsett hur länge personer känner dig så vänjer de sig aldrig riktigt över att du kan börja gråta över precis allt när som helst.
-
… Men de borde verkligen ha fattat vid det här laget…
Ibland ger du liksom bara upp med allt och informerar alla vad som är på gång.
-
… Eftersom att du aldrig kan dölja din känslor.
Det går liksom bara inte, och de som vill vara vän med dig måste helt enkelt acceptera det, din familj har ju dock inget val utan måste stå ut med precis allt du känner.
-
Men ibland överraskar du till och med dig själv.
Tillfällena är få men vissa gånger blir till och med du förvånad när det inte händer någonting med dina känslor. Inga tårar, inget skrik, inga överlyckliga leenden. Utan bara en massa känslor i kroppen som inte kommer ut. Och du blir lika chockad varje gång.
-
Men du skulle inte vilja ha det på något annat sätt.
Trots att det oftast bara är jobbigt att inte kunna kontrollera dina känslor, så gråter du hellre en gång för mycket än inte alls. Känslor är fint, och att visa känslor är modigt (oavsett om det är frivilligt eller inte).