in

7 skräckfilmer – baserade på verkliga händelser

anthony hopkins and charles napier in n r lammen tystnar 1991 large picture

Tyckte du inte att halloween var läskig nog? Då har vi listat sju skräckisar som är baserade på, eller inspirerade av, verkliga händelser. Mer

1. The Conjuring: Familjen kände lukten av onda andar

Den här filmen baseras på den verkliga familjen Perron, som flyttade in i ett gammalt 1700-talshus i Rhode island. Strax efter flytten kände hela familjen en närvaro av onda andar. Framför allt nere i källaren, där de kände en stark närvaro och doften av död människa. Familjen har berättat att de flesta av andarna som rörde sig i huset var ofarliga, men att vissa var arga och kunde smälla i dörrar och ha sönder saker. Källaren, där närvaron var som starkast, undvek familjen om de inte var tvungna att laga värmepannan.

Familjen Perron bodde i huset i nio år innan de till slut fick nog och flyttade ut. Vid flera tillfällen tog de hjälp av paret Warren, som var kända utredare av paranormala händelser i USA. Ed Warren dog 2006, men hans fru Lorraine lever fortfarande och är 90 år idag. Äldsta dottern i familjen, Andrea Perron, som nu är i 50-årsåldern, har sagt att det mesta i filmen The Conjuring är sant, men att den innehåller inslag av fiktion.

I The Conjuring 2 besöker Warrens ett annat hemsökt hus.

2. The Exorcism of Emily Rose: Dog efter exorcistisk behandling

I filmen tar en advokat på sig att försvara en katolsk präst anklagad för mord, då en ung kvinna dött i samband med exorcism, en religiös ritual för att driva ut demoner ur en människa.

Historien baseras på händelser i Tyskland på 1970-talet, då Anneliese Michel efter flera år av psykisk ohälsa sökte hjälp hos kyrkan eftersom den vård och medicin hon fick inom psykiatrin inte förbättrade hennes tillstånd. Anneliese var övertygad om att hon var besatt av demoner och 1974 gav katolska kyrkan sitt godkännande till att två präster skulle utföra exorcism för att hjälpa henne. Efter att ha blivit utsatt för de religiösa ritualerna i tio månader slutade Anneliese att äta. Istället för att då söka läkarvård, beslöt familjen att fortsätta exorcismen.

Hon dog 1976, 24 år gammal, av undernäring och vätskebrist. Två präster och Annelieses föräldrar dömdes för dråp.

3. Annabelle Creation: Dockan som är besatt av djävulen

I uppföljare till filmen Annabelle (om den onda dockan Annabelle) får vi veta historien om hur hon blev till. Dockmakaren Samuel Mullins och hans fru Esther sörjer sin sjuåriga dotter som dog i en bilolycka. När de får lappar från en okänd avsändare tror paret att deras böner om att få tillbaka dottern blivit besvarade. De låter, vad de tror är dotterns ande flytta in i dockan. För sent förstår de att vad de har kommit i kontakt med är något helt annat. Historien är en av flera som inspirerats av en docka som enligt verklighetens spökjägare Lorraine och Ed Warren är besatt av djävulen. Dockan sägs ligga bakom flera paranormala händelser hos sina förra ägare, som av rädsla lämnade över den till paret Warren. Dockan finns idag på parets eget museum. Lorraine Warren har berättat att de tar hjälp av en präst för att binda demonerna i dockan, så att den inte ska kunna skada någon. Prästen sägs besöka dockan regelbundet på museet och binda demonerna genom att be särskilda böner över den.

4. Psycho: Grävde upp sin mamma

Filmens Marion Crane stannar på ett motell som drivs av den unge Norman Bates. På kvällen äter de middag tillsammans och Norman berättar om sin mamma. Han blir arg när Marion tycker att han borde skaffa hjälp för att ta hand om sin gamla mor. Senare på kvällen blir Marion överfallen i duschen av en dunkel gestalt, som har blivit en av de mest ikoniska skräckfilmsscenerna genom tiderna.

Mördaren i filmen är baserad på den verklige seriemördaren Ed Gein, vars smeknamn var just ”Psycho”. Han bodde tillsammans med sin mamma tills hon dog och bar ofta sin mammas kläder efter det. Gein sägs ha mördat mellan två och sju personer under 1950-talet. Det sägs att han var nekrofil och grävde upp flera gravar, bland annat sin mammas.

5. The Amityville Horror: Huset var hemsökt

Detta är en av flera filmer om det verkliga paret Kathy och George Lutz, som flyttade in med sina tre barn i ett hus på Ocean avenue i Amityville som visade sig vara hemsökt. I verkligheten flyttade familjen in i december 1975, och flyttade därifrån bara 28 dagar senare eftersom de upplevde att huset var hemsökt. Bara ett år innan de flyttade in hade Ronald DeFeo Junior skjutit ihjäl sina föräldrar och sina fyra syskon i det huset. Den största skillnaden mellan verkligheten och filmen är att adressen Ocean avenue är påhittad för att slippa att så många turister kommer och besöker huset.

6. The Girl Next Door: 16-åring torterades till döds

I den här filmen från 2007 hålls Meg och systern Susan fångna i sin mosters källare, där Meg torteras till döds av mostern och hennes söner. Filmen är baserad på verklighetens systrar Sylvia och Jenny Likens. Deras föräldrar betalade ensamstående mamman Gertrude Baniszewski, för att ta hand om döttrarna. Men så blev det inte. Bägge systrarna misshandlades svårt. Inte bara av Gertrude utan även av hennes barn och av flera grannbarn. Sylvia blev mer och mer utsatt, och i oktober 1965 dog hon av sina skador, bara 16 år gammal. Gertrude Baniszewski, hennes barn, och två grannbarn dömdes för tortyr och mord på Sylvia Likens. Brottet har kallats det värsta i delstaten Indianas historia.

7. Morden vid Wolf Creek: Mördade ute i vildmarken

Filmen handlar om en grupp turister på vandring i Australien som blir vän med en främling längs vägen. Till deras stora förfäran visar det sig att främlingen är en sadistisk psykopat. Filmens handling är löst baserad på seriemördaren Ivan Milat som sammanlagt mördade sju personer i Australien på 1990-talet. Även i verkligheten var offren turister i Australien. Skillnaden är att de inte tillhörde samma sällskap. Morden skedde mellan 1984 och 1989. Milat dömdes till livstids fängelse, men erkände aldrig.

Bildkällor: Wikimedia Commons, Youtube, Austral Int./REX/ibl, ©Warner Bros/Courtesy Everett Collection/IBL